Sjöfartsutbildningarna är en nationell angelägenhet

Sverige är en sjöfartsnation. 90 procent av landets import och export transporteras i något skede på vattnet. Att säga att sjöfarten är en livsnerv för hela det svenska samhället är därmed inte någon överdrift.

Sverige är i stort behov av arbetskraft inom sjöfarten – det gäller för såväl manskap som befäl inom handelsflottan, som hos våra myndigheter som dagligen utför viktiga samhällsfunktioner. På den grundläggande gymnasienivån går i dagsläget cirka 360 elever på totalt sju sjöfartsutbildningar runt om i Sverige och varje år utexamineras totalt cirka 120 elever från dessa gymnasier i Härnösand, Stockholm, Visby, Kalmar, Karlskrona, Göteborg och Öckerö.

Skolornas ekonomi belastas

Samtidigt har sjöfartsutbildningarna, precis som i fallet med flera andra yrkesutbildningar, haft svårt att fylla sina utbildningsplatser. Detta belastar skolornas ekonomi genom minskade intäkter. Nu slår dessutom ett nytt hot mot utbildningarna: kostnadsökningarna. Sjöfartsutbildning har alltid varit kostsam att bedriva per elev: maskiner, tillgång till skolfartyg, el och lokalhyror är exempel på kostnader – som ökat på bred front och gör situationen mycket pressad.

Vi kan inte förlora utbildningsplatser 2023 när behovet av utbildade personer ifrån sjöfartsutbildningarna ökar i hela samhället.

För att täcka ökade kostnader finns bara en schablonbaserad indexreglering av elevpengen, det vill säga den ersättning som skolan får för varje elev som är inskriven i verksamheten. Här ligger uppräkningen på 2,5 procent per år, vilket inte ens är i närheten av att kunna täcka kostnadsökningarna.

Ett aktuellt exempel står att finna i en av landets viktiga sjöfartsutbildningar. Här larmar man nu om att situationen med stegrande kostnader i kombination med vikande intresse från ungdomar för tekniska utbildningar risker att bli kritisk. Med rätt stöd och träffsäkra åtgärder skulle denna skola kunna generera cirka 15 procent av varje årskull nya medarbetare till branschen på manskapssidan.

För några år sedan stod sjöfartsutbildningen vid Härnösands gymnasium inför nedläggningshot. I det skedet valde man till slut att i stället satsa på utbildningen. Kommunen har exempelvis köpt ett skolfartyg. I dag är utbildningen i Härnösand en av landets mest livskraftiga sjöfartsutbildningar med högt söktryck, en stark framtidstro och som därmed bistår branschen med kompetens.

Öka skolpengen

För att stärka den grundläggande sjöfartsutbildningen på gymnasienivå föreslår vi följande åtgärder:

1. Vi kan inte förlora utbildningsplatser 2023 när behovet av utbildade personer ifrån sjöfartsutbildningarna ökar i hela samhället. Politiken, ansvariga myndigheter och regionerna måste möjliggöra för skolor som historiskt skött sin verksamhet att kunna fortsätta erbjuda en kvalitativ utbildning med befintligt elevunderlag.
2. En ökad skolpeng möjliggör att skolorna får täckning för de skenande kostnaderna. Dessa utbildningar fyller en stor samhällsviktig funktion. Kortsiktigt blir kostnaden per elev högre, men det uppvägs med råge av att näringslivets behov av en fungerande sjöfart tillfredsställs.
3. Hela samhället – från politik, till bransch – behöver fortsätta att med gemensamma insatser stärka yrkesutbildning på gymnasienivå. Den beslutade dimensioneringen av gymnasial utbildning är ett viktigt besked men den träder i kraft först 2025 och mer insatser för att stärka yrkesutbildningar kommer att krävas innan det.

Vi har inte råd att förlora sjöfartsutbildningar. Nu måste ansvariga regionpolitiker visa mod och rädda utbildningarna.