SD: skrota lärarlönelyft och inför särskild undervisning igen

VALÅR. Sverigedemokraternas skolpolitiska program innehåller skrotning av karriärtjänster för lärare och återinförande av allmän och särskild undervisning. 

Sverigedemokraterna lanserar nu sitt skolpolitiska program. En uppdaterad version från de senaste som kom 2011. Men det enda som är nytt är förändringar av lärarutbildningen. Även om de också svängt i frågan om vinstdrivande friskolor sedan 2011. Men annars är mycket detsamma, som att staten ska vara huvudman för skolan.

Hårda krav på lärarutbildningen

Grunden till många problem inom skolan är lärarutbildningen, anser SD:s skolpolitiska talesperson Stefan Jacobsson. Därför vill de börja med att ändra det innan man kan ta tag i de andra problemen i skolan. Som särskild behörighet för att söka lärarutbildningen vill SD kräva minst betyget C i matematik, svenska och engelska. Även antagning via högskoleprovet vill de minska från 33 procent till högst 15 procent.

– Jag tror inte att Sveriges elever har blivit så mycket sämre som de presterar i resultaten, jag tror däremot att lärarutbildningen har fallerat i vad som är viktigt. Innan vi gör förändringar måste vi göra en analys av vad som finns i lärarutbildningen idag, säger Stefan Jakobsson till Altinget.

Läs också: SD-kandidat: Ribban sänkt i grundskolan för nyanlända

På frågan om de vill reducera antalet lärosäten som har rätt att ha lärarutbildningen, svarar han med att man först måste kunna jämföra de 28 olika utbildningarna. Efter det kan de öppna för att stänga ner de utbildningar som underpresterat. 

Går vidare med förslag trots avrådan

Ytterligare vill de införa lämplighetstester för de som söker en lärarutbildningen. En försöksverksamhet med detta har gjort på Linnéuniversitetet samt Högskolan i Jönköping. Men Universitets- och högskolerådet kan i dagsläget inte rekommendera dessa tester. Eftersom de inte gett resultat. Ändå vill Stefan Jakobsson gå vidare med det förslaget.

– Hade man otur när man gick i skolan kunde man få en lärare som var elak mot vissa barn, det är de lärarna som jag aldrig vill ha in i systemet. Jag har själv haft en sån lärare och jag förstår inte hur han kunde gå igenom en lärarutbildningen, svarar Stefan Jakobsson.

– Med all respekt för UHR, men det är inte de som ska jobba med dessa kollegor, tillägger han.

Vill gå tillbaka till allmän och särskild undervisning

Andra förslag är att dela upp undervisningen i svenska, matematik och engelska i allmän och särskild. Detta motiveras av att eleven ska få lära sig på sin nivå, alltså att de som har lättare för detta kan gå i en särskild klass för fördjupning.

– Fördelen är att de som har spetskunskaper i ett ämne får chans att utvecklas och de som inte är så snabba får ta det i den takt som passar dem.

Skrotning av karriärtjänster

De vill också införa en kompetenstrappa som är snarlik den Björn Åstrand presenterade i sin utredning. Och på sikt ska detta ersätta karriärtjänsterna som finns idag, eftersom lönelyften hos lärare inte alltid varit lyckade. Istället vill Stefan Jakobsson att man ska utse lärarlönelyft kollegialt, inte av rektorn som i dag.

– Jag tror att det får bli en överfasning, vi kan inte göra allting på en gång. Jag nekar inte lärare extra lön, men det är tråkigt för vissa gör ingenting och andra gör tre gånger mer arbete, men de fick samma löneökning.

Läs också: Branschen vill ha högskolebehörighet: "Jätteallvarligt problem för Sverige"

Samma karriärsystem vill de också införa för rektorer. Detta för att få fler lärare att ta steget upp till att bli rektor. Sverigedemokraterna vill också att rektorerna lägger minst fem procent av sin tid som undervisande lärare.

Forrige artikel Forskare ifrågasätter kompensatoriska uppdraget Forskare ifrågasätter kompensatoriska uppdraget Næste artikel S vill se fler yrkesgrupper i skolan för trygghetens skull S vill se fler yrkesgrupper i skolan för trygghetens skull