SD: Pensionsgruppen är dålig för Sveriges pensionärer

Pensionsgruppen har nått en överenskommelse som innebär stora förändringar av premiepensionssystemet. Vi har stängts ute från dessa förhandlingar och har inte haft någon möjlighet att påverka. Målet för förhandlingarna var att balansera trygghet och valfrihet på ett välavvägt sätt, något man misslyckats med.

Valfriheten inskränks

En klar majoritet av svenskarna tycker det är bra att själva kunna välja fonder för en del av sin pension och vi är i dag världsetta när det gäller finansiell kunskap. Därför är högst anmärkningsvärt att Pensionsgruppen når en överenskommelse som innebär långtgående inskränkningar av valfriheten för pensionsspararna.

Fondtorget har genom skärpta krav och urvalskriterier redan minskats från 800 fonder till dagens 500. Men Pensionsgruppen, där regeringen ingår, anser att valfriheten fortfarande är för stor och ska reduceras ned ytterligare till 150–200 fonder. Detta trots att nuvarande system är omtyckt med betydligt färre synpunkter från kunder samt en Riksrevision som konstaterat att konsumentskyddet inom premiepensionssystemet numera är starkt.

Vi behöver höja pensionerna, det görs inte via begränsad valfrihet och fler statliga tjänstemän.

”Luddiga formuleringar”

Enligt den nya överenskommelsen ska fonderna vara ”kostnadseffektiva, hållbara, kontrollerbara och av hög kvalitet”, luddiga formuleringar som lämnar en uppsjö av tolkningsutrymme. Vad som är hållbart och av hög kvalitet i dag kan lika gärna vara motsatsen i morgon. Regeringen och Pensionsgruppen planerar likväl att gå vidare med förslaget. I stället för att låta pensionsspararna välja ska statliga tjänstemän välja ut fonder.

Ansvarig minister Ardalan Shekarabi (S) har inte lagt fram några bevis på att staten skulle fatta bättre privatekonomiska beslut än den enskilde pensionsspararen. Ett rimligt antagande är att var och en har bättre koll på sin privatekonomi än statliga tjänstemän.

Saknas empiriskt stöd

Socialförsäkringsminister Shekarabi försvarar den föreslagna statliga urvalsprocessen för premiepensionssystemet med att bara de bästa fonderna ska väljas ut. Alla med någon som helst insikt förstår att den typen av uttalanden inte är annat än ett slag i luften. För det första finns det ingen garanti att de fonder som genererat bäst historisk avkastning kommer att fortsätta göra det i framtiden. För det andra finns ingen empiri som stödjer tesen att ett upphandlingsförfarande – där myndigheten gör en slutlig bedömning för att en fond ska kunna erbjudas på fondtorget – leder till större avkastning för pensionsspararna.

Ge människor rätt verktyg

Mot bakgrund av att tidigare skärpningar av urvalskriterierna drastiskt minskat utbudet och sållat bort de oseriösa aktörerna, anser vi – liksom Riksrevisionen – att nuvarande konsumentskydd är starkt. Politikens roll i nuläget bör därför vara att noggrant följa utvecklingen inom premiepensionssystemet och ge människor verktyg för att forma sin egen framtid, i stället för att detaljstyra privatekonomiska beslut.

Vi behöver höja pensionerna, det görs inte via begränsad valfrihet och fler statliga tjänstemän.