SD: Myndigheten för psykologiskt försvar borde granska techjättarna i stället

Satir och politisk humor är på intet sätt ett nytt fenomen. Tvärtom finns det exempel på hån och förlöjligande av både makthavare och politiska frågor från långt innan dagens moderna demokratiska system upprättades. Detta är och har varit ett viktigt demokratiskt medel för medborgarna och något som auktoritära regimer ofta försökt att bekämpa.

I maj 2022 aviserade Myndigheten för psykologiskt försvar en ny myndighetskampanj inför höstens val, som myndigheten döpt till ”Skratt som kan skada”. Satsningen möjliggjordes av regeringens satsning på 10 miljoner kronor för att ”stärka befolkningens motståndskraft mot desinformation”.

I introduktionen till kampanjsidan står följande:

”Memes är bilder, citat och filmer – ofta med humoristiskt innehåll – som sprids på nätet och som skapar igenkänning inom en viss kultur. Memes kan användas för att flytta fokus från en viss fråga, ta över och ändra riktningen i en debatt eller för att stötta en dold agenda. Tänk på! Det finns de som vill få dig att tappa fokus eller vilseleda dig från fakta. Ibland är lättsamt innehåll en täckmantel eller ett rött skynke i en viktig fråga.”

Felriktad energi

Som politiker eller andra makthavare har vi skyldighet att tåla att bli utsatta för humor, satir eller underhållning. Vi är valda att företräda folket, och folket ska få ifrågasätta oss eller det vi eller myndigheter gör oavsett om det är genom insändare, artiklar eller memes. Vi skulle ha större förståelse för om myndigheten istället lade energi på att utbilda svenskarna i olika faror på internet, men med denna kampanj missar de tyvärr målet.

I den digitala världen vimlar det av applikationer som du kan använda för att exempelvis skapa en rolig profilbild av dig själv, men som i sin tur ägs av företag från Kina eller Ryssland. Likaså applikationer som på andra sätt samlar in information om dig. Företagen vet vem du är, vart du befinner dig men också ges möjligheten att spela in ljud.

Techjättarna då?

Techjättarnas möjlighet till valpåverkan för att kunna styra valutgången är inte heller något som nämns i kampanjen. Google kan styra både sökförslagen men också sökresultatet för att kunna favorisera någon av de möjliga kandidaterna. Twitter införde under den amerikanska valrörelsen olika typer av begränsningar och efter valet stängde de av en av kandidaternas möjlighet att använda Twitter. Instagram stängde så sent som för ett år sedan av en sverigedemokratisk riksdagsledamot ett par dagar innan han åter fick tillbaks möjligheten att använda den, något som i en valrörelse hade varit en stor skandal och inneburit stor skada för det demokratiska samtalet.

Vår bestämda uppfattning är att Myndigheten för psykologiskt försvar viktigaste insats i valet vore att tillsätta en oberoende utredning för att granska techjättarnas, men också främmande makters, eventuella valpåverkan i riksdagsvalet 2022.

När fokus från myndigheten i en så här viktig fråga i stället läggs på humor, att politiska partier använder sig av satir eller memes för att engagera medborgarna är myndigheten ute på hal is. Vår uppfattning är snarare att memes utvecklar det demokratiska samtalet, att det får fler människor att bli engagerade och kan således få fler människor att bli involverade i olika politiska frågor.

Hur ska vi kunna ta Socialdemokraterna på allvar?

Det är svårt att ta Socialdemokraterna på allvar i frågor om valpåverkan då de själva har för vana att anställa ”demokratiambassadörer” för att öka valdeltagandet i stadsdelar som de har stort stöd i och arrangera socialdemokratiska valskolor i utsatta områden.

När regeringens satsning angriper en humorform som personer till vänster är erkänt dåliga på att bemästra är det svårt att inte bli fundersam över syftet. Inte minst är det märkligt att en myndighet får detta uppdrag i kort anslutning till ett riksdagsval.