SCB:s budgetoro: Riskerar att utarmas

Efter en större genomgång av verksamheten genomförde SCB i höstas vad generaldirektör Joakim Stymne kallar tuffa omprioriteringar.

– Om vi inte gjorde någonting skulle vi komma i en knepig ekonomisk situation, säger han till Altinget.

Myndigheten har behövt dra ner på personalstyrkan, med uppsägningar inom kommunikation och administration, men effektiviseringarna har också kommit att få effekter på SCB:s statistikuppdrag.

– I viss mån, men så lite som möjligt, har det kommit att påverka kärnverksamheten, säger Joakim Stymne.

Årets publicering av den populära namnstatistiken, med listan över de vanligaste namnen bland nyfödda, blir den sista. Myndigheten har också minskat sina ambitioner när det kommer till vissa undersökningar, andra krymper eller glesas ut, som partisympatiundersökningen som ska genomförs hälften så ofta.

Ändå står myndigheten fortfarande inför ett besvärligt ekonomiskt läge, att utläsa av myndighetens budgetunderlag för de kommande åren. 

Jag är lite orolig att det kan bli en ond cirkel, att man blir ännu mindre intresserad av att skjuta till resurser

Joakim Stymne, SCB:s generaldirektör

Nu finns det begränsade möjligheter till ytterligare omprioriteringar.

Vad gör man då?

– Det går alltid att göra omprioriteringar men frågan är vad som händer när man skär väldigt långt in på skelettet. Ju längre tid vi gör den här typen av omprioriteringar desto större risk blir det att förmågan att faktiskt vara relevant utarmas, säger Stymne.

Kan bli ond cirkel

SCB hoppas på tillskott med 40 miljoner nästa år, och över 60 miljoner 2025. Om regeringen inte ger efter ser myndigheten att fler undersökningar kan behöva genomföras mer sällan, till exempel inom miljö-, bygg- och utbildningsområdet.

Joakim Stymne tror även att det kan bli nödvändigt att minska på lokal eller regional redovisning av statistik.

– Det kan bli inom den typen av områden som vi blir tvungna att backa på, och det påverkar såklart relevansen. Jag är lite orolig att det kan bli en ond cirkel, att man blir ännu mindre intresserad av att skjuta till resurser och att det blir ännu mer utarmat. Det är min farhåga för framtiden, säger generaldirektören.

Risken att göra fel

Altinget har tidigare rapporterat om ett mångmiljonfel i den kommunala utjämningen. För några veckor sedan korrigerades också BNP-beräkningen för det sista kvartalet i fjol, efter sena uppgifter om utrikeshandeln.

Kan nedprioriteringarna innebära att ni riskerar att göra fler fel?

– Vi har ett väldigt stort fokus på BNP, så det hade inte något med våra nedprioriteringar att göra eller brister i granskningen. Men vi ska inte göra fel eller äventyra vår förmåga till statistikproduktion, säger Joakim Stymne.

– Jag skulle säga att många av de saker vi vill göra snarare ökar säkerheten i produktionen, men sen under övergångstider och i förändringsprocesser kan det såklart uppstå glapp.

Kraven från EU ökar

Den ekonomiska pressen på myndigheten kan till viss del härledas till en stor mängd tillkommande EU-krav som SCB behöver leverera på. 

Möjligheten att fortsätta rymma omvärldskrav i form av EU-anpassningar inom ram, utan konsekvenser i form av minskad analys och statistik, har uttömts

SCB:s budgetunderlag 2024–2026

– Det här drar ju resurser och då är det regeringens hållning att vi inte får några extra medel för det, utan ska anpassa oss till det själva och prioritera fram resurser, säger Joakim Stymne.

Bland kraven från EU handlar det till exempel om en gemensam klassificeringsmodell som innebär att drygt 300 000 företag ska få nya SNI-koder.

Den största utmaningen handlar annars om en EU-reglering som kan komma att kräva att det allmänna företagsregistret, som SCB i dag tar betalt för, ska finnas fritt tillgängligt.

– Vi ser stor nytta med det, men bara om vi kan bibehålla god kvalitet – och det behöver vi kunna finansiera, säger Stymne som vill se en förstärkning för ändamålet på 22 miljoner 2025, och 18,5 miljoner åren därefter.

– Ett annat exempel är miljöräkenskaperna som just nu diskuteras i EU-förhandlingar där kommissionen kommit med ett förslag på att utöka omfattningen. Det handlar om skogsräkenskaperna, ekosystemtjänster och det kan vara så att parlamentet kommer med fler önskemål, säger Stymne.

– I slutändan kommer det bli en lagstiftning som 2025 eller 2026 innebär att vi behöver leverera mer statistik på de här områdena. Det motsvarar legitima önskemål, men det är samtidigt någon som måste ta fram dem.