Säpo kan inte utvisa islamister trots stöd av FN

KVALITETSMÄSSAN. Säkerhetspolisen uppges ha koll på IS-återvändare och extremister. Men trots att flyktingkonventionen stödjer utvisning så sätts det käppar i hjulet för det.

Kommunerna och myndigheterna har arbetat olika med hur man ska hantera IS-återvändare. På Säkerhetspolisen har man lång vana av att hålla koll på individer som rör sig i våldsbejakande miljöer.

– Vi har löpande bedömt alla återvändande, både kvinnor och män. Min bedömning är att myndigheterna har en god beredskap för återvändarna, säger Fredrik Hallström, biträdande enhetschef på Säkerhetspolisen.

Men Niels Paarup-Petersen (C), riksdagsledamot från Malmö, anser att kommunerna inte är lika förberedda som myndigheterna. Han vill se att kommunens medarbetare blir bättre rustade.

Lyfter inte sekretessen

Ytterligare ett problem, enligt Paarup-Petersen, är att myndigheterna inte kunnat byta information mellan varandra om individerna.

– Vi har haft problem tidigare med att sekretessen inte har lyfts i tid. Det har varit en lagstiftningsapparat som tagit lång tid och som inte sattes igång i tid. Men grundläggande har vi kommit ikapp med lagstiftning.

Svårt att få gehör

Magnus Sandelin är grundare av stiftelsen Doku som granskar den radikalislamistiska miljön. Han anser att det är ett mer komplext problem än vad media ger sken av.

– Det är ingen homogen grupp utan det är väldigt skilda motiv. Det är inte så att vi har 300 Mikael Skråmo. Det har under många år varit svårt att få gehör för de här problemen, säger Sandelin och tillägger:

– Åklagare och säkerhetspolisen har tidigare anklagats för islamofobi i brott gällande våldsbejakande islamism. Det var inte förrän 2014 som frågan kom upp.

Skattepengar till islamister

Sofie Löwenmark, journalist vid Doku samt företrädare för partiet Demokraterna i Göteborg, säger att det även har östs skattepengar i de här miljöerna, mer eller mindre medvetet.

– I unga muslimers lokalföreningar är det dålig kontroll och där har det funnits IS-rekryterare, säger Löwenmark.

Niels Paarup-Peterson håller med om att det är ett problem och vill införa en central granskning av utbetalade bidrag.

Undantag i konventionen

På flera områden saknas det lagstiftning för att komma åt våldsbejakare eller IS-återvändare.

– För Säpo är det inget nytt. Vi har ett antal personer som vi håller koll på i Sverige som inte sitter anhållna. Där det inte går att verkställa utvisningen för att de riskerar tortyr i hemlandet, säger Fredrik Hallström.

Men i FN:s flyktingkonvention finns en skrivning som ger undantag i fall där det inte går att verkställa utvisningar.

Det står att: “En flykting som det finns rimliga skäl för att betrakta som en fara för säkerheten i det land där han är eller som har dömts av en slutlig dom av ett särskilt allvarligt brott utgör en fara för gemenskapen i det landet.”

Varför man inte kan utvisa dessa individer som anses farliga för samhället med stöd av flyktingkonventionen, kan varken Paarup-Petersen eller Hallström svara på.

Samma hotbild

Niels Paarup-Petersen säger att man ska komma ihåg att hotbilden är densamma även om vissa individer utvisas.

– Därför är det viktigt att myndigheter som Säpo får de resurser som krävs, säger han.

Fredrik Hallström förklarar att Säkerhetspolisen aldrig har arbetat så nära med Polismyndigheten, som de gör nu. De samarbetar i flera olika grupper kring våldsbejakande individer.

– Här är det förebyggande arbetet också viktigt. Att man undersöker vem det är som ansöker om medborgarskap till exempel. Den första granskningen är väldigt viktig, säger Hallström.

Forrige artikel Anders Borg: Anders Borg: "Är mycket skeptisk till regeringens politik" Næste artikel Här är alla i Sabunis (L) nya styrelse Här är alla i Sabunis (L) nya styrelse