Sanktioner kan införas mot riksdagsskolkare

På senare år har flera fall uppmärksammats när riksdagsledamöter valt att strunta i att dyka upp i riksdagen men ändå får fullt arvode utbetalt. Men snart kan sådana upplägg få ett stopp. En parlamentarisk kommitté under ledning av talmannen föreslår att ledamöter som är frånvarande vid minst 60 procent av voteringstillfällen i kammaren under ett kvartal ska utredas.

I det läget ska talmannen undersöka om det finns giltiga skäl för frånvaron. Om så inte är fallet ska talmannen påminna ledamoten om reglerna. Om voteringsskolket fortsätter ska en anmälan skickas till Riksdagens arvodesnämnd som sedan kan besluta att återkräva arvodet om frånvaron fortsätter

– Tyvärr så har det funnits enstaka fall av ledamöter som aktivt har valt att inte delta i riksdagsarbetet och aktivt har struntat i det ansvar det innebär att vara vald till Sveriges riksdag. Det är inte ett stort problem om man tittar på antalet personer. Men redan det faktum att det har förekommit sådana fall riskerar att skada medborgarnas förtroende för riksdagen och det politiska systemet, säger Andreas Norlén till Altinget och tillägger:

– Därför är det viktigt att vi nu skapar verktyg för att fånga upp om sådana fall skulle inträffa i framtiden och då ha en stark sanktion att ta till mot dem. Det är förstås helt orimligt och oacceptabelt att strunta i riksdagsarbetet och ändå fortsätta uppbära riksdagsarvode.

Gräns för att fånga storsyndare

Det vi är ute efter är att fånga upp de här som aktivt väljer att inte delta i riksdagsarbetet. Det är oacceptabelt. Det måste vi följa upp, beivra och stävja.

Andreas Norlén
Talman

Att gränsen har satts vid så pass hög frånvaro som 60 procent är för att systemet ska fånga in just de stora syndarna och inte behöva granska mängder fall av legitim frånvaro.

– Vi vill ha ett system som fångar upp de här grova fallen och där inte partigrupperna har kommit tillrätta med problemet. Då gjorde vi bedömningen att 60 procent var en lämplig gräns för den här särskilda granskningen, säger Norlén.

Samtidigt betonar talmannen att frånvaro redan i dag granskas i partigrupperna men att det ofta också finns godkända skäl till att frånvara.

– Den allra största mängden frånvaro är legitim och följs upp av partigrupperna. Det handlar till exempel om korttidssjukdom, föräldraledighet eller internationella uppdrag. Då finns det ingen anledning att bygga upp ett centralt system för att granska samma sak. Utan det vi är ute efter är att fånga upp de här som aktivt väljer att inte delta i riksdagsarbetet. Det är oacceptabelt. Det måste vi följa upp, beivra och stävja.

Tidigare skolkare klarar sig

Det är en enig kommitté som står bakom förslaget. Nu ska det ut på remiss. Planen är att ett beslut ska kunna fattas av riksdagen hösten 2021 och träda ikraft den 1 januari 2022. Men de som har skolkat på senare år, kommer klara sig.

– Det gäller inte retroaktivt. Frånvaro före den 1 januari 2022 täcks inte av detta, säger Hans Hegeland, sekreterare i kommittén, till Altinget.

Samtidigt kommer perioder med återbetalt arvode inte att räknas som tjänstgöringstid. Något som kan få konsekvenser för ledamöter som slutar.

– När man räknar ut tiden som inkomstgarantin baseras på ska inte den tiden ingå, säger Hegeland.

Frihet under ansvar

Ett argument som har framförts som försvar av de riksdagsledamöter som frånvarar från riksdagsarbetet är att ledamöterna är invalda på personliga mandat och ska ha frihet. Men Andreas Norlén menar att det finns gränser även för den friheten.

– Man ska så klart ha vida ramar att utforma sitt demokratiska förtroendeuppdrag utifrån sina egna värderingar och prioriteringar. Men man måste självklart utföra de centrala delarna av riksdagsuppdraget. I det här fallet att delta i omröstningar i kammaren. Det kan aldrig vara en demokratisk rättighet för en riksdagsledamot att helt strunta i sitt uppdrag.

Tummen upp från frånvarande

En av ledamöterna som har uppmärksammats för att ha varit borta från riksdagen på senare år är Emma Carlsson Löfdahl (-). Men hon är positiv till förslaget.

– I grund och botten håller jag med. Jag tycker att man ska vara på plats när man är vald till riksdagsledamot. Anledningen till att jag inte var närvarande förra våren berodde på att jag hade så mycket hot mot mig så jag blev rekommenderad av riksdagens säkerhetsavdelning att vara hemma, säger hon till Altinget.

Huruvida riksdagens säkerhetsenhet skulle ha sagt så kan inte Altinget klarlägga eftersom riksdagens säkerhetsenhet inte kommenterar enskilda fall. Men skulle det ha skett, så skulle Carlsson Löfdahls fall skilja sig från säkerhetstjänstens generella säkerhetsarbete.

– Vi kan inte kommentera enskilda fall. Men generellt så syftar säkerhetsarbetet i riksdagen till att riksdagsledamöterna ska kunna utföra sina uppdrag på ett säkert och tryggt sätt. Det säkerställer vi varje dag, säger Niklas Åström, säkerhetschef på Riksdagsförvaltningen till Altinget.

På ett generellt plan kan man inte säga att en del av att säkerställa det är att be ledamöterna stanna hemma?

– Nej.