Sänk rösträttsåldern till 16 år i kommunvalet

I dag är 16-åringar skyldiga att följa lagar, betala skatt och försvara Sverige i händelse av krig – men har inget inflytande över vilka som bestämmer. Det skapar bristande tillit till samhället, politiker och den egna förmågan.

UNICEF Sverige och Youth 2030 Movements nya rapport Räkna alla röster – Vad vet vi om rösträtt 16? visar att det finns starka skäl att ifrågasätta 18-årsgränsen. Rapporten – som presenteras i riksdagen i maj – pekar tydligt mot ett förslag: sänk rösträttsåldern till 16 i kommunvalet.

”Det svåraste jag tycker med att vara ung idag är att ingen lyssnar på vad man har att säga. Det känns som att våra åsikter inte räknas lika mycket”, säger en ungdom från Vindeln i rapporten.” Vi i nätverket för sänkt rösträttsålder håller med – ungas röster räknas inte alls.

Vi halkar efter

Sverige har länge varit ett föregångsland för barns rättigheter, till exempel genom att förbjuda barnaga först i världen. Men när det gäller ungas rösträtt halkar vi efter. I dag tillåter 29 länder eller självstyrande regioner 16- eller 17-åringar att rösta, däribland Tyskland, Belgien och Österrike. I somras fick unga under 18 rösta i EU-valet i fem länder. Varför räknas deras röster men inte svenska 16-åringars?

Europaparlamentet har föreslagit en gemensam rösträttsålder på 16 år för EU-val, för att öka jämlikheten och minska diskriminering. Även flera svenska utredningar har förespråkat en sänkt rösträttsålder. För snart 10 år sedan presenterades utredningen ”Låt fler forma framtiden!” Den, liksom två tidigare utredningar, rekommenderar en sänkt rösträttsålder i kommunval.

Att inkludera unga stärker inte bara deras rättigheter, utan hela demokratin. 

Forskning från Europa visar att unga är politiskt intresserade, kunniga och gör medvetna val. I Österrike, Belgien och Norge har man sett att 16- och 17-åringar röstar lika genomtänkt och välinformerat som andra förstagångsväljare. I Tyskland och USA finner man även att 16-åringar har samma kognitiva förmåga att göra politiska val som vuxna.

Demokratin stärks av ungas inkludering

Att inkludera unga stärker inte bara deras rättigheter, utan hela demokratin. Forskning från Argentina, Brasilien, Ecuador, Nicaragua och Österrike visar att det totala valdeltagandet ökat med ungefär 6 procentenheter sedan rösträttsåldern sänktes. I Sverige sjönk valdeltagandet 2022 – för första gången på 20 år. Att ge fler unga rösträtt kan hjälpa till att vända den negativa trenden.

För politiker som vill lyssna på forskningen finns ett konkret första steg: inför försöksverksamhet där 16-åringar får rösta i kommunvalet 2026 – i linje med förslaget i Låt fler forma framtiden. Kommunvalet är en naturlig startpunkt, det stärker ungas inflytande i sin vardag och låter kommunerna återigen visa vägen i demokratiska reformer.

Många unga vill påverka. ”Jag är 17 år och jag vill att min röst räknas!” säger Kerstin från Falkenberg som den 21 maj ska tala i riksdagen om varför hon vill ha rösträtt. Nu är det dags för politikerna att lyssna!