Så vill riksdagskandidaterna satsa på högskola och forskning

I Altingets valkompass har hundratals riksdagskandidater svarat på hur de vill fördela pengarna i statens budget. I en av frågorna får kandidaterna svara på om de vill satsa mindre, mer eller lika mycket som statens budget i år på högre utbildning och forskning. 

Läs mer: Nya regler ska få fler in på högskolan

Regeringen har i årets budget lagt 53,1 miljarder på utgiftsområdet universitet, högskola och forskning. Detta ska täcka utbildning på både grund-, avancerad- och forskarnivå. Men även myndigheter som Universitets- och högskolerådet och Universitetskanslerämbetet. 

S-kandidater vill satsa mer än regeringen

Men den genomsnittlige riksdagskandidaten i regeringspartierna vill inte satsa som regeringen har gjort i år. Socialdemokraterna vill i genomsnitt satsa en miljard mer. Adrian Magnusson, Skånes län södra valkrets som är på plats 7 på listan till riksdagen, motiverar sin höjning med att fler ska få tillgång till högskolan. “Terminsavgifter eller större privata donationer får absolut inte komma ifråga” skriver Magnusson i sitt svar. 

Läs mer: Nya varianter av lärarutbildningen ska införas

Riksdagsledamot vill utvärdera

Miljöpartisterna vill satsa 2,2 miljarder mer än sina regeringskolleger. Även vänsterpartisterna vill höja anslaget med 3,2 miljarder. Moderaterna med 2,2 miljarder. Lars-Arne Staxäng är i dag riksdagsledamot och ledamot i socialförsäkringsutskottet. Han kandiderar från valkretsen Västra Götaland norra och är plats 3 på listan. Staxäng motiverar anslaget med “Även om jag inte drar ner anslaget, så skulle det behövas göra en rejäl utvärdering på effektivitet och organisation. Varför tar det ofta betydligt längre tid att utbilda svenska elever?” 

Minskning med miljarder

Men några som vill i genomsnitt minska anslaget är centerpartisterna, närmare 2,5 miljarder mindre. Bland andra Louise Grabo, från Västra Götalands Östra valkrets och som står på plats 3 till riksdagen. Hon motiverar sänkningen med “Koppla ihop universiteten tätare med näringslivet och gör det tillåtet med privata donationer i större utsträckning”. Även Alternativ för Sverige vill minska anslaget med nästan 3 miljarder. 

Mer: Bestäm hur pengarna ska användas med Altingets valkompass

MED vill höja mest

Några partier som mer blygsamt vill höja anslagen är Liberalerna, Feministiskt initiativ och Kristdemokraterna. Sverigedemokraterna vill satsa nästan 3,3 miljarder mer. Men det parti som i genomsnitt vill höja anslaget mest är Medborgerlig samling. 10,4 miljarder mer. Jan Röman, hela landet som valkrets på plats 24, kommenterar höjningen med “Vi tar bort en rad kortsiktiga projektpengar inom forskningen och höjer istället de permanenta anslagsramarna på våra lärosäten”.