Så skyddar vi demokratin mot organiserad desinformation

Sverige står inför ett växande problem: organiserade desinformationskampanjer i våra populäraste sociala medier. Bakom till synes vanliga konton döljer sig ibland troll med tydlig agenda – skrämmande ofta med kopplingar till ryska påverkansoperationer.

När president Zelenskyj besökte Saab i Linköping 2025 kommenterades ett inlägg från Sveriges Radio av cirka 200 användare på Facebook. Nästan en fjärdedel kunde kopplas till proryska trollkonton som svartmålar Ukraina. Det är en påminnelse om hur stora dessa kampanjer blivit. 

Påverkan sker inte bara i öppna kommentarsfält. Falska konton används också för att skapa, administrera och styra grupper på sociala medier. En av oss undertecknade gick med i en grupp som utgav sig för att stödja Ukraina.

Där blev man kontaktad av en administratör som föreslog en mindre, mer sluten grupp för ”djupare diskussion”. I gruppen delades material från välkända betalda ryska influencers. Det var alltså ryska troll som utgav sig för att vara Ukraina-vänner.

Ett hot mot demokratin 

Detta är inte längre ett marginellt fenomen. Det är ett hot mot vår demokrati.

Statsministern har nyligen pekat ut rysk påverkan som ett allvarligt hot mot val i Sverige och andra demokratier. Regeringen har föreslagit att sociala medier ska tvingas radera innehåll snabbt när organiserad brottslighet försöker rekrytera unga.

Socialdemokraterna driver samtidigt frågan om en 15-årsgräns på sociala medier. Det är viktiga erkännanden av att plattformarna bär ett samhällsansvar.

Samma ansvar måste gälla när organiserade aktörer systematiskt försöker underminera demokratin genom desinformation.

Regeringen bör bjuda in beslutsfattarna på de största sociala medierplattformarna till individuella samtal tillsammans med EU, Nato eller inom ramen för ”Coalition of the willing”. Ju bredare och mer samordnat kravet är, desto svårare blir det för globala techbolag att ignorera. 

Id-verifiering för användare

Budskapet bör vara tydligt: antingen inför plattformarna effektiva system för att identifiera och stoppa trollanvändare innan ett visst datum – eller så måste lagstiftning övervägas som kräver id-verifiering på bred nivå.

Sociala medieföretagen vill sannolikt undvika generella krav på id-verifiering för alla användare. Det skulle riskera att minska användarbasen kraftigt. Med hjälp av företagens redan befintliga AI-investeringar kan misstänkta trollkonton identifieras. I sådana fall bör deras kommentarer, inlägg eller gruppadministration pausas tills kontot genomgått en enkel, engångsbaserad id-verifiering.

Banker omfattas redan av långtgående krav på kundkännedom. Det är rimligt att sociala medier i framtiden kan omfattas av motsvarande krav på användarkännedom

För seriösa användare som utsätts för en id-verifiering är detta ett mycket lågt pris. Tänk Mobilt bank-id eller en internationell motsvarighet. För organiserade trollfabriker förändrar det spelplanen i grunden. Det är här begreppet ”trollkontroll” blir relevant – inte som censur, utan som ett sätt att säkerställa att troll med tydlig agenda hålls borta från politiska inlägg och kommentarer.

För ett fungerande demokratiskt samtal 

Vid upprepad eller systematisk misskötsel bör sanktionsavgifter kunna utdömas. Erfarenheterna från GDPR visar att omsättningsbaserade böter är ett effektivt verktyg för att förändra även globala techbolags beteende. När efterlevnad blir billigare än överträdelser anpassar sig plattformarna snabbt.

Banker omfattas redan av långtgående krav på kundkännedom. Det är rimligt att sociala medier i framtiden kan omfattas av motsvarande krav på användarkännedom, särskilt när det är helt uppenbart att deras plattformar används för politisk påverkan.

Organiserade trollfabriker ska inte kunna fortsätta påverka opinionen anonymt och systematiskt.

Det är valår. Transparens, ansvar och tydliga spelregler är inte ett hot mot yttrandefriheten – de är en förutsättning för ett fungerande demokratiskt samtal.

Det är dags för ”trollkontroll” – innan valet.