Så kan vi hantera fler kabelbrott i Östersjön

Undervattenskablar är avgörande för den globala digitala konnektiviteten. Dessa utgör ryggraden för vår digitala kommunikation och står för cirka 97–98 procent av all internettrafik.

50 000 kilometer kabel

Med den exponentiellt växande digitala kommunikationen, illustrerat av Metas projekt Waterworth som planerar att lägga 50 000 kilometer kabel, och behovet av högre datakapacitet och hastigheter, är det nödvändigt att uppgradera, utöka och underhålla denna vitala infrastruktur. Med ökad efterfrågan och risk för sabotage ökar även behovet av redundans och hantering av kabelbrott.

Om kabelbrott inte kan hanteras skyndsamt kan det få omfattande konsekvenser. För individer innebär det störningar i internetåtkomst, vilket påverkar kommunikation, arbete och tillgång till exempelvis banktjänster. För företag kan långvariga kabelbrott orsaka betydande och mångfacetterade risker, särskilt de som är beroende av digital infrastruktur, internationell handel och snabba transaktioner. För stater kan det leda till ökade geopolitiska spänningar om deras kritiska infrastruktur hotas, såsom energiförsörjning och försvarssystem, ifall det finns misstanke om sabotage.

Kabelbrotten i Östersjön kan skapa allvarliga konsekvenser för individer, företag och samhällen, vilket understryker vikten av samarbete mellan näringsliv och samhälle.

Enligt EU Institute for security studies sker 100 till 200 kabelfelsincidenter per år, som alla behöver åtgärdas. Europa står för en majoritet av dessa. De flesta beror inte på sabotage utan snarare på slitage, ankarskador eller mänskliga misstag. Östersjön sticker ut på grund av sina geopolitiska spänningar och täta trafik, vilket gör att incidenter här får större fokus.

Kontinuerligt underhåll krävs

Den snabba hanteringen av kabelbrotten i Östersjön visar att vi har ett väl fungerade system, internationellt sett. Med världsledande kompetens inom skarvning, offshore-arbete, fiberkablar och drift av länkar har vi unika förutsättningar i Sverige och Norden. Systemet är dock inte byggt för en plötslig ökning av kabelbrott. Ekonomiska incitament för en beredskapsorganisation mot extraordinära händelser, som multipla samtida sabotage, saknas.

För att hantera flaskhalsar, som fartyg, kvalificerad personal och reparationsmaterial samt identifiera andra riskområden krävs det samverkan mellan berörda aktörer. Det är avgörande att vi gemensamt utvecklar modeller för att säkerställa underhåll av system och kompetens samt beredskap för snabba fältinsatser, och att dessa resurser kan bibehålla kompetens över tid samtidigt som de har annan sysselsättning under normala förhållanden. Kontinuerligt underhåll för snabb omställning i krissituationer är viktigare än enskilda punktinsatser.

I dag saknas förutsättningar för att utveckla lösningar och säkerställa kapacitet vid en temporär ökning av kabelbrott, eftersom marknadskrafterna inte ger tillräckliga incitament. Däremot kan näringsliv och samhälle samverka för att utveckla standardiserade procedurer, utbildningsmoduler och prototyper av kabelneutrala skarvar för att effektivisera reparationer, sänka kostnader och stärka nätverkens säkerhet och motståndskraft.

Kabelbrott kan få allvarliga konsekvenser

Kanske viktigast av allt är att upprätthålla kompetensen på området sjöskarv; den specialistkunskapen finns inte att köpa in. Genom att skapa en kopierbar struktur för reparationsberedskap och hur resurser kan nyttjas i normalfall, kan vi exportera denna kunskap och modell globalt.

Kabelbrotten i Östersjön kan skapa allvarliga konsekvenser för individer, företag och samhällen, vilket understryker vikten av samarbete mellan näringsliv och samhälle. För att säkerställa redundans och beredskap är det vår övertygelse att det krävs gemensamma insatser för att utveckla standardiserade procedurer och utbildningsmoduler, vilket kan leda till kostnadsbesparingar och ökad säkerhet. Dessa kunskaper och innovationer kan också stärka andra utsatta områden i Europa och skapa ekonomiska möjligheter och ett mer motståndskraftigt nätverk för digital kommunikation.