Så kan Sverige säkra tillgången till nya läkemedel

Sverige lägger stor vikt vid att verka för en god och jämlik hälso- och sjukvård. Vi vill också att Sverige, i en internationell jämförelse, ska vara ett ledande land inom life science. Tillgången till läkemedel ska inte avgöras av var du bor, var du kommer ifrån eller hur din ekonomiska situation ser ut.

Bristande tillgång till nya läkemedel

Den senaste rapporten från den europeiska branschorganisationen EFPIA visar att av 167 nya läkemedel som godkändes i Europa, 2019–2022 så var endast 84 av dessa läkemedel tillgängliga i Sverige i slutet av 2023. Det motsvarar cirka 50 procent av de nya läkemedel som godkändes av EMA. Detta innebär dels att svenska patienter får vänta längre än patienter i många andra länder i Europa på nya innovativa behandlingar, dels att det rimmar illa med ambitionen att vara i framkant inom life science när Sverige inte implementerar de innovationer som utvecklas.

Vad gäller svenska patienters tillgång till nya behandlingar, visar rapporten att problemen med tillgången till läkemedel är särskilt problematisk när det gäller läkemedel för behandlingar mot sällsynta hälsotillstånd. Här ligger Sverige faktiskt i botten. Detta beror bland annat på att antalet patienter är färre i de kliniska prövningarna och därmed anses osäkerheten runt klinisk effekt och kostnadseffektivitet vara högre.

Högre priser för skattebetalarna

När ett nytt läkemedel ska introduceras i Sverige är det ofta nödvändigt att hantera den osäkerhet som kan uppstå kring behandlingens värde i form av effekt och kostnadseffektivitet som nämndes ovan. Detta kan göras genom en förhandling mellan läkemededelsbolaget och regionerna för att komma överens om ett lägre pris än det officiella. Avtalen är viktiga både för att säkerställa att svenska patienter får tillgång till nya behandlingar och för att hjälpa svensk hälso- och sjukvård att hantera kostnaderna för nya behandlingar. Bara under 2023 fick regionerna och staten tillbaka 3,3 miljarder tack vare sådana avtal.

Det finns många och viktiga diskussioner kring hur systemet för läkemedel ska se ut på längre sikt.

I årets överenskommelse mellan staten och regionerna slår parterna fast att ett långsiktigt hållbart system är av stor betydelse för genomförande av förhandlingar om avtal för läkemedel. Med tanke på att både stat och regioner officiellt är överens om betydelsen av avtalen är det förvånande att de blivit allt ovanligare. Från läkemedelsindustrin frågar vi oss varför? Under 2024 har oss veterligen inte en enda förhandling kommit till stånd gällande läkemedel inom förmånen. Det innebär färre tillgängliga läkemedel till patienter och högre priser för skattebetalarna.

Öka tillgången till nya behandlingar

Vi har stor förståelse för att förhandlingar och hantering av avtalen är tidskrävande för de i regionerna som ansvarar för förhandling, avtalsskrivning och uppföljning. Det är relativt få personer inblandade och det är begränsade resurser avsatta för detta. Men så måste det ju inte vara. Givet att regionerna själva vill prioritera detta skulle det gå att tillföra mer resurser, och i jämförelse med alla de miljarder som står att tjäna vore det en marginell investering. Det skulle också vara ett mycket kostnadseffektivt sätt att öka tillgången till nya behandlingar i Sverige.

Det finns många och viktiga diskussioner kring hur systemet för läkemedel ska se ut på längre sikt. Vi och många med oss ser tydliga behov av moderniseringar och förändringar för att öka tillgången till nya läkemedel med bibehållen kostnadskontroll.

Men det är också viktigt att ta tillvara de möjligheter som finns här och nu och då är förhandlingar om avtal ett av de viktigaste verktygen som vi i Sverige har. Vi sträcker nu ut handen till Sveriges regioner för att påbörja ett positivt och framåtsyftade samtal. För patienterna, för samhället, för Sverige, ja för allas vår välvärd.