Så funkar vårdpersonalens krislägesavtal 

CORONAKRISEN. Ett krislägesavtal som omfattar 1,2 miljoner personer har slutits av Sobona, SKR och de fackliga organisationerna. Fyra kriterier krävs för att aktivera avtalet. Men även med ett avtal på plats medför ett krisläge stora risker för personalen, påpekar Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.

Arkivbild. Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande.
Arkivbild. Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande.Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT
Marie Lundahl

– Avtalet är ett regelverk för krisläge när personalen behöver jobba väldigt, väldigt mycket. I det aktuella avtalet får personal arbeta 48 timmar per vecka plus övertid, säger Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande, till Altinget.

Riskfyllt

Krisläget medför stora risker.

– Vi är oroliga för att vårdpersonalen inte ska få den vila och återhämtning de behöver, säger Ribeiro.

“Inget enkelt avtal”

Avtalet aktiveras genom att krisledningen i en region eller kommun skickar en begäran till SKR och Sobona som sedan fattar beslut om man uppfyller kriterierna.

Sedan ska regionen utse de individer som är aktuella för krislägesavtalet.

– Det är inget enkelt avtal att sätta igång, säger Sineva Ribeiro.

Läs mer om vad som krävs för att regionen ska kunna aktivera krislägesavtalet på Altinget Vård och hälsa. Teckna gratis provabonnemang här. 

Nämnda personer

Sineva Ribeiro

Förbundsordförande Vårdförbundet och ledamot TCO
Sjuksköterska (1989), specialistutbildning inom kirurgisk omvårdnad (1995)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00