"Så blir svenska innovationer globala exportframgångar"

Av: Yasmina Ganse
Projektledare, Sustainable Innovation

Sverige ligger i EU-toppen (relativt BNP) gällande investeringar i forskning och utveckling, och även långt fram vad gäller innovationer och patent. Däremot ligger svenska bolag sämre till gällande kommersialisering och sedermera även internationalisering. Särskilt företag inom miljöteknik har traditionellt sett haft svårigheter att penetrera viktiga exportmarknader trots initiala framsteg på nationell nivå. I stället för att importera klimatinnovationer finns här en möjlighet att bygga en ny industrigren för export.

Begränsade resurser och kunskapsbrist

Det finns flera generella hinder för små- och medelstora företag (SMF) när det gäller att aktivera exportsatsningar. Dessa handlar framförallt om begränsade resurser i kombination med brist på kunskap och nätverk vid valet av rätt introduktionsmarknad. Speciellt inom miljöteknik är dessa hinder ofta större och sektorn exporterar mindre än övriga sektorer. Även finansiering har varit och är i viss mån fortfarande mer utmanande i denna sektor.

Positiv påverkan

Mot detta står enorma behov av ökade hållbarhets- och klimatmål både globalt och lokalt. Det finns även en outtalad tävling mellan länder, regioner och städer som handlar om att ligga i framkant, bland annat när det kommer till smarta städer, mobilitets- och digitaliseringslösningar. Det finns ett stort värde i att svenska företag, idéer och innovationer sprids både nationellt och internationellt. Att minska barriärerna för svenska SMF inom miljöteknik samt att öka dessa företags närvaro utomlands, främjar inte bara svensk export utan påverkar även den globala klimatpåverkan positivt.

Kapitaltillgång

Att minska barriärerna för svenska SMF inom miljöteknik samt att öka dessa företags närvaro utomlands, främjar inte bara svensk export utan påverkar även den globala klimatpåverkan positivt.

En grundförutsättning både för marknadsintroduktion och internationell expansion för innovationer är tillgången på kapital. Företagen förlitar sig ofta i starten på grundarnas privata pengar samt statliga bidrag till viss del, men när de når en mer expansiv fas uppstår det pengabrist.

Det finns ett glapp mellan det statliga stödet och riskkapitalet. Överlag saknas det ett mer riskvilligt riskkapital med något längre investeringshorisonter. Det är lite klichéartat att titta västerut, men den struktur och det ekosystem som bland annat finns i Kalifornien är betydligt mer väloljat och välfinansierat än det vi ser på hemmaplan. En framgångsfaktor är ett tätt samarbete mellan etablerade stora företag, offentliga verksamheter, inkubatorer, acceleratorer, akademi och nya innovationer.

Kostsam start

Förutom kapital krävs nätverk både för kommersialisering och export. Det är kostsamt att få den första kunden och kostsamt att demonstrera innovationen och dess nytta. Kundernas ovilja att ta risker och prova ny teknik innebär ett stort hinder, både nationellt och internationellt.

Det talas en del om kluster av olika slag och det av goda anledningar; forskning pekar på att branscherfarenhet, pilotverksamhet samt närhet eller samband mellan större och mindre företag är viktiga framgångsfaktorer för de mindre bolagen. De större företagen kan
ge bättre kontaktytor med potentiella (även internationella) kunder och kan även medverka i att praktiskt visa och testa lösningen.

Vidare är större företag och även offentliga organisationer viktiga som kunder för de mindre företagens framgång eftersom start-ups inom miljöteknik ofta producerar mindre komponenter eller tjänster i ett större ekosystem. I gengäld får större organisationer tillgång till nya innovationer.

Skapa en kontaktyta

Genom kombinerade nätverk med olika typer av kontakter på marknaden ökar innovationstakten. Det finns alltså ett stort mervärde för större företag och även kommuner i att skapa en kontaktyta med mindre innovationsbolag. Här kan väl utformade kluster ha en viktig roll att fylla, både för att öka kommersialiseringen och exporten av innovationer.