Risk för skenande kostnader om politiker sparar in på diabetesvården

I dag lever runt en halv miljon i Sverige med diabetes, och vi kan konstatera att skillnaderna mellan regionerna är för stora inom diabetesvården. Brister i vården leder till ökade utgifter för att behandla komplikationer och följdsjukdomar, vilket riskerar att öka i takt med att fler utvecklar diabetes typ 2. Regionerna behöver investera i diabetesvården och samordna insatserna för att höja kvaliteten, annars finns det risk för skenande kostnader framöver.

Dyrt med ojämlik vård

En ny rapport från Svenska diabetesförbundet visar på mycket stora variationer mellan regionerna när det gäller genomförda uppföljningar av patienters hälsa och behandlingsresultat. Diabetesbarometern innehåller både svar från 3 500 personer med diabetes, samt analys av behandlingsresultaten från Nationella diabetesregistret för 2021 inom sju viktiga områden.

Den ojämlika vården är mycket dyr eftersom den stora kostnaden för behandling av personer med diabetes uppstår när allvarliga komplikationer och följdsjukdomar måste hanteras tillsammans med sjukfrånvaro. En studie från 2020 visar att komplikationer orsakade av diabetes typ 2 kostade enbart vården 2,5 miljarder kronor.

En studie från 2020 visar att komplikationer orsakade av diabetes typ 2 kostade enbart vården 2,5 miljarder kronor.

Av Diabetesbarometern framgår att många medlemmar upplever att vården har blivit bättre, men var fjärde medlem upplever samtidigt att diabetesvården har försämrats sedan 2019. Det de främst upplever har blivit sämre är att de oftare möter nya ansikten i kontakten med vården och möjligheterna att få vård när de behöver det. Av de som tycker att vården har blivit sämre uppger 10 procent att de har mycket svårare att sköta egenvården av deras diabetes, vilket har gjort att de har utvecklat komplikationer till följd av sjukdomen under de senaste tre åren.

Sämre situation inom primärvården

Vänder vi blicken mot behandlingsresultaten på de mest centrala områdena i diabetesvården, så har dessa gått åt fel håll på tre av sju områden jämfört med 2019. På de tre områden där utvecklingen har gått åt rätt håll under samma period, så är det relativt blygsamma framgångar i regionerna.

Av 46 möjliga poäng i rankingen, så pendlar resultaten mellan 9 poäng (Norrbotten) och 38 poäng (Uppsala). Här är ett par exempel på skillnaderna i dagens diabetesvård: 

• Andelen personer med diabetes typ 1 med en blodsockernivå som innebär stor risk att utveckla komplikationer varierade 2021 mellan 13,5 procent i Västra Götaland och 24,2 procent i Sörmland.
• Andelen som har fått ögonbottenundersökning enligt riktlinje 2021 uppgick till 59,9 procent i Värmland, medan andelen i Kronoberg var 83,2 procent inom gruppen diabetes typ 2.

Analysen visar att det finns utmaningar för alla som lever med diabetes, samtidigt är dessa störst bland personer med diabetes typ 2, som befinner sig i primärvården. När respondenterna betygssätter diabetesvården som helhet, så är andelen bland personer med diabetes typ 2 som uppger att den fungerar ”dåligt” eller ”mycket dåligt” tre gånger så stor som bland personer med diabetes typ 1.

Förebygg diabetes

En viktig åtgärd för att få bukt med dessa skillnader är att satsa mer resurser på diabetesvården, även om det troligen väntar ett tufft ekonomiskt läge. Satsningarna kommer vara en bra investering för de drabbade individerna, vården och samhället i stort. Vidare behövs det i alla 21 regioner diabetessamordnare med mandat och möjlighet att bedriva kvalitetsarbete samt ge extra stöd till de delar av vården som fungerar sämst.

Missar vi att förebygga och behandla diabetes effektivt så kommer det att bli kostsamt i framtiden. Nu är det upp till bevis för de nya regionala beslutsfattarna.