Risk för köer vid vallokalerna i höst

De nya bestämmelserna om en avskärmad plats för valsedlar tillämpades för första gången i valet till Europaparlamentet 2019. Då uppfattade både myndigheter och kommuner att det fungerade bra och att avskärmningarna bidrog till att skydda valhemligheten.

Men till hösten prövas lagändringarna i full skala vid valet till riksdag, kommun och region.

– Valsedlarna är väldigt många fler, så utmaningarna med att avskärma dem och logistiken i vallokalerna är mycket större, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten, till Altinget.

Redan i remisserna till lagförslaget uttryckte kommunerna en oro för konsekvenser av de nya bestämmelserna, särskilt för riksdagsvalet.

Det handlade till exempel om vad avskärmningarna kan innebära för risken för sabotage, röstmottagarnas möjligheter till kontroll av valsedlar och risken för köbildning.

Köer i 9 av 10 kommuner

I EU-valet uppgav nio av tio kommuner att det bildades köer när väljare dröjde kvar länge vid valsedlarna och började förbereda sin röst där, i stället för i valbåset. Fyra av tio kommuner angav att det skedde i ganska eller mycket hög utsträckning. 

Ser Valmyndigheten en risk för köbildning i höstens val?

– Det är klart att det finns sådana risker, särskilt under intensiva tider, säger Anna Nyqvist på Valmyndigheten.

2018 rapporterade P4 Västerbotten om att långa köer fick vissa att låta bli att rösta. Det var i Umeå kommun, som var en av de kommuner som redan innan lagändringen endast tillät en person i taget vid valsedlarna. Avskärmningarna i höstens val ses därför inte som en större nyhet för valnämndens ordförande Håkan Johansson (S).

Det handlar om att utforma lokalerna så att ingen kan titta bakom ryggen på någon.

Anna Nyqvist
Kanslichef, Valmyndigheten

– Men kraven gör att vi måste vara fler och att det tar längre tid. Köer har vi haft till och från i flera val så det är svårt. Folk har en benägenhet att komma klumpvis så då blir det köer vissa stunder, säger Johansson.

Frivilligt att avslöja sin röst

Valmyndigheten hänvisar till möjligheten att förtidsrösta men understryker att det är kommunernas ansvar att motverka köbildning.

– Det handlar om att utforma lokalerna så att ingen kan titta bakom ryggen på någon, tillgänglighet och ett bra flöde mellan avskärmning av valsedlar, valbås och avprickning i röstlängderna för att undvika köer, säger Anna Nyqvist.

Genom stora lokaler, flera bord och röstmottagare som pekar väljaren rätt arbetar Umeå kommun för att skapa ett bra flöde i vallokalen.

Väljaren får också sitt kuvert först efter valsedlarna, för att undvika stopp. Då finns dock en risk att valhemligheten röjs på vägen, påpekar flera kommuner i sina enkätsvar till Valmyndigheten efter EU-valet.

Håkan Johansson anser dock att det är väljarnas ansvar att dölja sin valsedel, om det är det man vill.

– Det är frivilligt att avslöja vad man röstar på men du ska kunna skydda din valhemlighet, och det kan du göra. Det är bara att hålla mot kroppen eller ta fler valsedlar, säger han.

Större lokaler

En fråga som också lyfts med anledning av avskärmningarna handlar om behovet av större lokaler.

Valmyndigheten har hört från flera kommuner som letar nya vallokaler inför hösten och för åtminstone de tjugo största kommunerna som myndigheten har nära kontakt med är lokalfrågan en utmaning. 

I Umeå kommun är frågan om lokalerna ständigt aktuell, men främst för att befolkningen växer. 

– Vi arbetar hela tiden för att hitta större och bättre lokaler och när nya hus byggs så blir det lite förändring hela tiden, säger Håkan Johansson.

Vägledning för kommunerna

Flera kommuner har tidigare efterfrågat större tydlighet från Valmyndigheten vid tillämpningen av de nya bestämmelserna. Inför höstens val har myndigheten bland annat tagit fram vägledning för avskärmningarna.

Man bör överväga användningen av neutrala valsedlar eller system där man använder en valsedel per val och person.

Anna Nyqvist
Kanslichef, Valmyndigheten

Samtidigt gör lokala skillnader det svårt för myndigheten att ta fram riktlinjer som ska gälla i alla lokaler.

– Det finns 290 olika kommuner i Sverige, och små och stora vallokaler med olika förutsättningar, säger Anna Nyqvist.

Ett nytt valsedelsystem

Ytterligare ett förtydligande i lagen infördes i februari i år om att väljarna var för sig ska kunna ta sina valsedlar utan insyn.

Valmyndigheten välkomnar de nya bestämmelserna men vill fortsatt se en större översyn för ett förenklat, förbättrat och mindre såbart system.

– Det största problemet med dagens system är den stora mängden valsedlar, säger Anna Nyqvist.

Till valet trycks uppåt 700 miljoner valsedlar som ska distribueras till partierna och sedan till vallokalerna. De lösningar Valmyndigheten vill ska utredas handlar däremot inte om ett digitalt kliv.

– Det handlar inte om att gå över till ett annat sätt att rösta. Vi har ett robust, manuellt valsystem som har stora fördelar, och det vill vi behålla. Men man bör överväga användningen av neutrala valsedlar eller system där man använder en valsedel per val och person, säger Anna Nyqvist.

Risker för valdeltagandet

Valmyndighetens Anna Nyqvist understryker att det svenska valsystemet fungerar bra och att det inte finns problem med köer i de svenska valen.

Risken för köbildning är dock ett av en ”rad problem” med avskärmningarna som Riksrevisionen noterar i sin granskning av valförfarandet efter det senaste EU-valet, med ”betydande risker för valdeltagandet framöver”. 

– Valdeltagandet är i dag väldigt högt i Sverige, men det är såklart viktigt att det är enkelt att rösta, att valet är tillgängligt och att det är en positiv helhetsupplevelse, säger Anna Nyqvist.