Riksrevisionen: Misslyckad statlig satsning på energieffektivisering

Då en stor del av Sveriges bostadsbestånd är över 50 år gamla och har ett upprustningsbehov avsatte regeringen 800 miljoner kronor per år, under 2016 till 2019, till att renovera och energieffektivisera bostäder i socioekonomiskt utsatta områden.

Syftet med satsningen var att arbeta mot regeringens mål inom energi- och bostadspolitiken men även att skydda hyresgäster från stora hyreshöjningar.  

Marginella steg mot målet

Stödet, som infördes i oktober år 2016, var enligt Riksrevisionen bristfälligt utformat vilket ledde till att en "bråkdel" av pengarna kom till användning och att stödet överlag "marginellt" bidrog till dess mål. 

– När regeringen utformar ett stöd är det viktigt att det vilar på ordentligt utförda konsekvensanalyser av vilka effekter som kan förväntas. Så var inte fallet här och det är dessvärre något som vi ser återkommande i våra granskningar, kommenterar riksrevisor Helena Lindberg.

Byråkratiska hinder

När regeringen utformar ett stöd är det viktigt att det vilar på ordentligt utförda konsekvensanalyser av vilka effekter som kan förväntas. Så var inte fallet här och det är dessvärre något som vi ser återkommande i våra granskningar.

Helena Lindberg
Riksrevisor

En mycket liten andel av anslaget kom till användning och enligt Riksrevisionen är en anledning att ansökningsprocessen var svår och administrativt tung. 353 miljoner kronor i stöd beviljades, varav endast 228 miljoner betalades ut.

Granskningen visar att det fanns flera osäkerhetsfaktorer i ansökningsprocessen vilket bidrog till att flera fastighetsägare avstod från att söka. Till exempel kunde fastighetsägarna inte på förhand veta hur stort stöd de skulle få, om det skulle bli lönsamt eller om hyresrabatten skulle skapa orättvisa hyror mellan hyresgäster.

För många syften

Rapporten betonar att problem som hyresgästers betalningsförmåga och renovering av energieffektivisering är är svåra att lösa med gemensamma styrmedel. Stödet var därmed utformat för flera olika syften vilket i slutändan ledde till att stödet inte löste några av problemen det syftade till.

Oklart skydd mot hyreshöjningar

I vilken utsträckning stödet skyddade mot hyreshöjningar är också oklart enligt granskningen. Stödets hyresrabatt skulle dämpa hyreshöjningar till en viss grad men vid omfattande renoveringar kunde hyrorna fortfarande stiga. 

– Om ordentliga konsekvensanalyser hade gjorts innan satsningen sjösattes hade det låga intresset från fastighetsägarna kunnat förutses och stödet kunde ha fått en mer ändamålsenlig utformning, kommenterar Helena Lindberg i ett pressmeddelande.