Replik: Ompröva den dyra Ostlänken

Tidöpartiernas första större politiska utspel efter valet kom inte från regeringen utan genom en motion i Trafikutskottet. Undertecknad av representanter från alla Tidöpartier i utskottet. Förslaget slog ner som en bomb trots att partierna hade gått till val på att stoppa höghastighetsbanorna!

Den första reaktionen från de lokala politikerna efter den tilltänkta banan var ”det gäller inte Ostlänken”. Även på nyhetsplats i lokalpressen påstods det Ostlänken inte ingick i stoppet. Den som läste motionen hittade däremot inte något undantag för Ostlänken.

Det hävdade jag i debattartiklar i lokaltidningarna efter den tilltänkta banan. Själva kollade jag med första namnet bland undertecknarna av motionen, vice ordföranden i trafikutskottet Thomas Morell (SD). Klart att Ostlänken inte var undantagen.

Ostlänken var inte undantagen

Efter några dagar gjorde en alert lokalredaktör den kollning som huvudredaktionerna inte gjorde och konstaterade att Ostlänken inte var undantagen. Även om redaktionsledningen mildrade budskapet för att inte stöta sig med politikerna blev den publicerad i åtminstone ett par lokaltidningar.

I och för sig fortsatte debatten, men motionen fanns där och lyste med sitt klara budskap. Eller åtminstone borde ha lyst. Men det gjorde den inte. Bakom kulisserna arbetade kommunalråden av alla politiska färger för en omtolkning.

Så ett par dagar före jul 2022 kom regeringens besked. ”Satsningar på järnvägen bör i första hand underlätta för arbetspendling och godstrafik”, hette det i ett pressmeddelande. ”Behoven inom infrastrukturen är stora och en satsning på höghastighetsjärnväg skulle tränga undan andra nödvändiga investeringar.” Saken borde därmed vara klar.

Men i ett särskilt beslut kunde man läsa att Trafikverket skulle ”under det fortsatta arbetet identifiera och vidta kostnadsreducerande åtgärder” på Ostlänken. Åtgärderna skulle ”ligga inom ramen för beslutad tillåtlighet” och ”inte medföra någon nämnvärd försening för arbetet med Ostlänken”. Alltså inget stopp – tvärt om!

Arbetet med Ostlänken som höghastighetsbana fick fortsätta praktiskt taget som inget hänt.

Arbetet fortsatte

Arbetet med Ostlänken som höghastighetsbana fick fortsätta praktiskt taget som inget hänt. Kommunalråden efter banan hade vunnit. Regeringen bortsåg totalt ifrån vad man hade gått till val på. Och sist men inte minst – man körde över sina egna sina egna motionärer i Trafikutskottet.

Ulf Flodin konstaterar i sitt inlägg att Trafikverket senare ”missade stora kostnadsminskade åtgärder” och man bara ”framförde smärre” förslag, Han menar att där bör ”Trafikverket ges i uppdrag att omarbeta planerna på Ostlänken”.

Jag utgår ifrån att Ulf avser den klart billigaste lösning som presenterades redan i förstudien till Ostlänken. Den innebar uppgradering av den befintliga Nyköpingsbanan till dubbelspår för 250 km/timme. Den kom att kallas Blå korridor. Men valdes bort då det inte uppfyllde det dåvarande fartkravet 320 km/timme.

Men fortfarande är Ostlänken anpassad för den högre farten, med exempelvis stora kurvradier, och därmed höga kostnader. Man kan jämföra den med Norrbotniabanan som planeringsmässigt kommit ungefär lika långt men byggs som standard 250-bana (enkelspårig, men här omräknad till dubbelspår).

Hotet mot dricksvatten kan undvikas

Då är höghastighetsbanan Ostlänken ungefär 80 procent dyrare beräknat per mil. Dessutom klarar banan Umeå-Luleå godståg. Något som Ostlänken i nuvarande form inte gör, men skulle klara med Blå korridor. Ett värde på åtskilliga miljarder.

Ulf Flodin påpekar att som ”en kvarleva från kravet på höga hastigheter” har Ostlänken en dragning som äventyrar ”vattenförsörjning för 6 000 invånare”. Med Blå korridor skulle man helt undvika hotet mot dricksvatten.

Jag kan hålla med Ulf om att politiken bör ha större inflytande. Men då måste vi ha en kompetent regering. Som har mod att göra den nödvändiga omprövningen av dyra höghastighetsjärnvägen Ostlänken.