Debatt

Replik: Begränsa inte civilsamhällets möjligheter att verka i Sverige

Det är rimligt att en nolltolerans ska gälla för bidrag till civilsamhällesorganisationer med antidemokratisk verksamhet. Samtidigt är det viktigt att det finns en proportionalitet mellan problemets storlek och de åtgärder som vidtas. Det skriver Patrik Schröder, samordnare civilsamhällesfrågor Fremia, i en replik.

”I Sverige har vi en lång och stolt tradition av ideellt engagemang inom civilsamhället.”
”I Sverige har vi en lång och stolt tradition av ideellt engagemang inom civilsamhället.”Foto: Anders Wiklund/TT
Patrik Schröder
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Under rubriken Ge inte bidrag till organisationer som motarbetar demokratin argumenterar de moderata riksdagsledamöterna Weinerhall och Wärnick för att bidrag från det offentliga inte ska gå till sammanhang som motarbetar demokratin.

Läs också

Fremia håller med och känner inte till någon som motsätter sig det grundläggande argumentet. Det är självklart mycket angeläget att de organisations- och projektbidrag som går till civilsamhällets organisationer används till avsedda ändamål och aldrig för att omkullkasta demokratin. Tvärtom så identifierar sig de allra flesta civilsamhällesorganisationer som demokratibärare, försvarare av demokratin och möjliggörare av sammanhang där mellanvalsdemokrati kan praktiseras. Därmed håller vi till fullo med Weinerhall och Wärnick om att civilsamhället spelar en central roll i samhället, både för individer och det offentliga.

Det är därför viktigt att ett sammanhållet förhållningssätt till demokrativillkor och bidragsgivning kommer på plats. Inte minst för att civilsamhällets organisationer ska få ett gemensamt regelverk att förhålla sig till, som är samstämmigt, tydligt och möjligt att följa. Det är bra att regeringen, efter flera utredningar och remissrundor, har aviserat att det i juni kommer att läggas en proposition kring demokrativillkoren.

”Ytterst marginell företeelse”

Det är rimligt att en nolltolerans ska gälla för bidrag till antidemokratisk verksamhet. Samtidigt är det viktigt att det finns en proportionalitet mellan problemets storlek och de åtgärder som vidtas. I Sverige har vi en lång och stolt tradition av ideellt engagemang inom civilsamhället.

Relationen mellan stat och civilsamhälle har varit präglad av förtroende och fungerat utan en särskild föreningslagstiftning. Sätten som föreningar har organiserat sig på har vuxit fram och förändrats över lång tid. De krav som kan komma att ställas på organisationers företrädare riskerar att bli så påverkande att staten de facto kan styra vilka organisationsmodeller som är möjliga. Det kan inte vara meningen. Särskilt som de organisationer som i dag får bidrag trots att de motverkar demokratin är en ytterst marginell företeelse.

Behövs glasklara riktlinjer

Fremia vill inte se de kommande demokrativillkoren som försök att begränsa civilsamhällets möjligheter att verka i Sverige.

Hur demokratikriterierna kommer att se ut i tillämpning är helt avgörande. Genomförandet måste ske på ett rättssäkert sätt, så att organisationer i civilsamhället inte riskerar att dömas ut som odemokratiska på oklara eller godtyckliga grunder. Här behövs glasklara riktlinjer till myndigheter, kommuner och enskilda handläggare om hur bedömningarna ska gå till.

Det myndighetsgemensamma utredningsstöd som föreslagits i Rätt mottagare – granskning och integritet (SOU 2021:99) är välkommet. Idéerna om en mer övergripande civilsamhällesmyndighet med ansvar för bidragshantering, som Moderaterna skissar på, är något som behöver diskuteras mycket mer innan vi kan ta ställning till det.

Begränsa inte civilsamhället

Demokrati som staters huvudsakliga organisationsprincip och civilsamhällets utrymme att verka, har de senaste åren varit under attack i en rad länder. Internationella trender rör på sig i en globaliserad värld. Fremia vill inte se de kommande demokrativillkoren som försök att begränsa civilsamhällets möjligheter att verka i Sverige. Med tanke på de samhällsutmaningar vi står inför behöver vi i stället på alla tänkbara sätt uppmuntra engagemang från det civila samhället.

Vi tror att det går att ha tydliga demokrativillkor som stärker civilsamhället och relationen till det offentliga. Men det måste göras på ett sätt som fungerar i praktiken.

Läs tidigare inlägg i debatten

M: Ge inte bidrag till organisationer som motarbetar demokratin

Avslöjanden om religiös extremism, antisemitism och hedersförtryck har framkommit i flera organisationer som får stora statliga medel. De har kunnat fortsätta sin verksamhet med offentliga medel trots att det har uppdagats oegentligheter. Nu krävs skärpta demokrativillkor, skriver John Weinerhall (M) och Viktor Wärnick (M).

Nämnda personer

John Weinerhall

Riksdagsledamot (M)

Viktor Wärnick

Riksdagsledamot (M), ledamot i arbetsmarknadsutskottet
Juristexamen (Uppsala universitet, 2012–2018)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00