Debatt

Rektor Linnea: Gå inte på politikernas ”rekordsatsningar”

När kommunpolitikerna lovar historiska satsningar på skolan glömmer man att nämna en sak – nämligen att man samtidigt tvingar skolan till strukturella effektiviseringar, skriver skoldebattören Linnea Lindquist.

”Skolinspektionen måste få verktyg att avslå ansökningar från enskilda huvudmän om det får negativa ekonomiska konsekvenser för kommunernas skolor”, menar debattören.
”Skolinspektionen måste få verktyg att avslå ansökningar från enskilda huvudmän om det får negativa ekonomiska konsekvenser för kommunernas skolor”, menar debattören. Foto: Alexander Olivera/TT
Linnea Lindquist
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Förra veckan släppte jag rapporten ”Nyckeln till grundskolans finansiering”. I rapporten redogör jag för hur kommunerna fördelar sina resurser till grundskolan.

Under arbetet med rapporten har jag gått igenom alla årets skolbudgetar samt alla resursfördelningsmodeller för grundskolan utifrån hur kommuner hanterar strukturersättningar. Dessutom tittar jag också på skolpengens konstruktion, på de ekonomiska konsekvenserna av den fria etableraringsrätten och det ofinansierade kommunala utbudsansvaret.

Satsar och skär ned samtidigt

År 2021 hade 97,9 procent av kommunerna krav på nedskärningar i grundskolan. År 2022 är motsvarande siffra 90 procent.

Nyligen presenterades det så kallade PKV-indexet (prisökning för kommunal verksamhet) inför 2023. Enligt prognosen kommer prisökningarna under året landa på 5 procent samtidigt som nämnderna bara kommer kompenseras med mellan 0 procent och 2 procent för att täcka prisökningarna.

När uppräkningen av budgetramen är mindre än den prognostiserade pris- och löneökningen behöver verksamheterna sänka kostnaderna i övriga verksamheter genom att skära ner någon annanstans. Det är glappet mellan kostnadsökningarna och den faktiska uppräkningen som leder till effektiviseringskraven.

I budgetarna skriver politikerna om sina satsningar, men samtidigt står det i budgettabellerna att nämnderna inte får kompensation för alla kostnadsökningar. Det betyder att de gör politiska satsningar och strukturella nedskärningar parallellt.

Syna vallöftena 

En kommun som jag tittat på har kostnadsökningar på 1,9 procent enligt PKV, men ger bara ökade anslag med 0,9 procent. Det gör att politikerna i utbildningsnämnden kan berätta i lokaltidningen att de satsar tio miljoner på språkutveckling och 15 miljoner på fortbildning för all skolpersonal. De kan säga i lokaltidningen att de gör ”historiska satsningar på grundskolorna”, men politikerna berättar inte att man inte kompenserar för kostnadsökningarna.

De kan säga i lokaltidningen att de gör ”historiska satsningar på grundskolorna”, men politikerna berättar inte att man inte kompenserar för kostnadsökningarna.

Därför är det är viktigt att skilja på strukturella nedskärningar, strukturella satsningar och politiska satsningar. De sistnämnda är ofta tidsbegränsade, ofta projektbaserade och omfattar ingen ökning av antalet årsarbetare inom skolan.

I år är det val. Då är det extra viktigt att hålla koll på om politikerna gör strukturella satsningar - det vill säga tillräcklig kompensation för prisökningar - eller om det handlar om tidsbegränsade och projektliknande satsningar under ett eller ett par år.

Konstruerade socioekonomiska index

I rapporten redogör jag även för hur kommunerna konstruerar socioekonomiska index samt hur de använder strukturersättning för att kompensera för elevernas olika behov. Jag har funnit att det finns över 80 olika sätt att konstruera socioekonomiska index.

Men samtidigt som kommunen kan ha en god resurstilldelning brister resursfördelningen till skolenheterna när kommuner inte säkerställer att den fastslagna strukturersättningen ger avsedd effekt för eleverna.

”Överväg statlig skolpeng”

I rapporten ger jag förslag på vilka förbättringar som krävs för att vi som arbetar i grundskolan ska ges goda förutsättningar att utföra vårt uppdrag.

Jag vill se:

  1. Differentierad skolpeng så att kommunerna får ersättning för sitt lagstadgade utbudsansvar.
  2. En nationell reglering av strukturersättningen.
  3. Statlig skolpeng bör övervägas.
  4. Skolinspektionen måste få verktyg att avslå ansökningar från enskilda huvudmän om det får negativa ekonomiska konsekvenser för kommunernas skolor.

Det finns en nyckel till grundskolans finansiering. Använd den!

Nämnda personer

Linnea Lindquist

Rektor och skoldebattör
Rektor (Stockholms uni. 2016)

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget