Rekordstort engagemang i Sametingsvalet

På söndag, den 18 maj, är det val till Sametinget. 31 mandat ska fördelas och sju partier och nästan 300 kandidater ställer upp.

I dag är det Jakt- och fiskesamerna (JoF), Vuovdega-Skogssamerna, och Landspartiet svenska samer som sedan 2021 bildar majoritet. Styret leds av ordförande Håkan Jonsson (JoF).

– Det har varit en turbulent och stökig mandatperiod, säger han till Altinget.

Fler vill rösta

Valet till Sametinget hålls den tredje söndagen i maj vart fjärde år. Altinget har pratat med Stefan Dahlberg, professor i statsvetenskap vid Mittuniversitetet, som för tredje valet i rad undersöker väljarbeteenden i valet.

Han tror att självbestämmanderätten, rätten till mark och vatten och ett större inflytande över naturresurser är viktiga frågor för de som går och röstar i år. Men den stora skiljelinjen mellan partierna är mellan renskötande och icke renskötande samer, enligt Stefan Dahlberg.

I år är fler än någonsin anmälda för att rösta, strax över 9 700 personer, och valdeltagandet har ökat i samtliga val sedan det första hölls 1993. I valet 2021 röstade 64,8 procent av de röstberättigade.

Enligt Dahlberg handlar det framför allt om att engagemanget ökar bland samer som är mindre socialt integrerade i det samiska samhället och som bor utanför förvaltningsområdena. Han tror att det handlar om en önskan om att uttrycka sin sociala identitet.

– Valdeltagandet ökar mest i den här gruppen som inte är lika intresserad av samisk politik.

De nya väljarna som tillkommit har förändrat styrkeförhållandet i Sametinget, menar Dahlberg.

Tidigare, när främst de samer som varit väl socialt integrerade röstat, har de framför allt röstat på Samelandspartiet och Guovvsonásti. De med en lägre social integration och boende utanför förvaltningsområdena röstar oftare på Jakt- och fiskesamerna, enligt Dahlberg. Partiet driver bland annat frågan om att rätten till jakt och fiske inte ska vara förbehållen samebyarna.

I det senaste valet fick Jakt- och fiskesamerna 12 mandat och blev det största partiet. Inget annat parti har vuxit lika mycket på senare år och Dahlberg tror till och med att partiet har möjlighet att få egen majoritet i kommande val.

Partiets ordförande Håkan Jonsson tror att det kan ske i valet 2029. 

– Om fyra år då tror jag vi har det, det tror jag är mycket sannolikt, säger Jonsson och fortsätter:

– Samtidigt vill jag att alla samer ska gynnas. Så vi har ett ansvar att även om vi har en majoritet, så ska vi arbeta för en trovärdighet i politiken och det kräver att vi har breda politiska lösningar.

Nej till samarbete

Men Håkan Jonssons dröm om breda samarbeten mellan partierna är än så länge långt ifrån hur verkligheten ser ut. Varken Samelandspartiet eller Guovvsonásti vill samarbeta med Jakt- och fiskesamerna.

– Vi kan samarbeta med alla partier utom ett, säger Marianne Gråik, partiordförande.

Partierna skiljer sig i sin syn på urminnes hävd och rätten till mark och vatten.

Enligt Marianne Gråik är ett samarbete med Jakt- och fiskesamerna uteslutet för Samelandspartiet eftersom att hon inte anser att de delar värderingar och respekten för renens rätt till liv. När hon får höra att Stefan Dahlberg tror att partiet kan få egen majoritet framöver blir hon orolig.

– Det är oroväckande. Och därför vill vi ju nu försöka komma i majoritet tillsammans med andra. För att trygga rennäringens framtid och främjandet av rennäringen.

Håkan Jonsson avfärdar kritiken som rena svamlet.

– Nej, men det handlar inte om renens rätt till liv. Jag menar, människan måste vara i centrum. Det kan inte vara en ren. Om det är renens rätt till liv, varför slaktar de renarna då? Det måste vara motfrågan.

I stället menar Jonsson att Samelandspartiet arbetar för att allt ska fortsätta som förut. Han vill se att alla samer ska ha tillgång till marken och vatten. 

– Rennäringslagen och Girjasdomen säger att alla samer har en urminnesrätt, men det är bara en grupp med samer som bedriver rennäring som har den rätten.

– Det är den mest diskriminerande lagstiftning som finns i hela världen.

Lars Miguel Utsi som representerar Guovvsonásti håller inte med.

– Den positionen som Håkan tar är för mig ganska populistisk och inte förenlig med rättsläget. Vi har en dom i Högsta domstolen [Girjasdomen, reds. anm] som bekräftar samebyarnas bestämmande rätt. Sen har Renmarkskommittén uttalat sig att det går emot grundlagen att föreslå att kollektivisera de rättigheterna, säger han.

Framtiden för Sametinget

Att Håkan Jonsson tycker att den senaste mandatperioden varit stormig handlar utöver de politiska skiljelinjerna också om att det 2023 kom en granskning från Statskontoret som bland annat konstaterade att regeringens styrning begränsar Sametingets rätt till självbestämmande, och att Sametingets egen ledning brister i flera avseenden.

Sametinget är både en förvaltningsmyndighet och ett folkvalt parlament. I rapporten konstateras bland annat att det återkommande uppstår jävsituationer.

– Det är en komplicerad struktur och alla beslut tar lite mer komplicerade vägar än vanligt, i andra myndigheter och i ett vanligt valt organ, säger Håkan Jonsson som menar att myndigheten sett över sina arbetssätt efter kritiken.

Guovvsonásti och Lars Miguel Utsi vill att Sametinget får fler kontroller och rättssäkra processer på plats för att inte ta beslut som sprider mot urfolksrätten. Samelandspartiets Marianne Gråik trycker även på att det skulle öka tryggheten och göra Sametinget mer förutsägbart för renskötare.

Statsvetaren Stefan Dahlberg menar att Sametingets organisationsstruktur är speciell.

– Sametinget är ett folkvalt organ som ska representera de samiska intressena samtidigt som det är statens förlängda arm i de här frågorna. Det där är en spänning som är svår att hantera naturligtvis, säger Dahlberg som menar att myndigheten fortfarande har mycket kvar att förbättra.

Samtidigt som Sametinget som myndighet arbetar med de organisatoriska problemen lyfter Dahlberg hur Sametinget genomgått en positiv utveckling under de senaste åren. Partierna och partiföreträdarna har blivit alltmer professionella och media har blivit bättre på att gestalta och lyfta sakfrågor, vilket ökar tydligheten, sakligheten och engagemanget för samisk politik. Stefan Dahlberg menar att det är faktorer som gör att förtroende för Sametinget och för demokratin i Sápmi ökar.

I det norska Sametinget finns de etablerade nationella partierna med. I det svenska Sametinget finns bara samiska partier. Historiskt har det inneburit ett högre förtroende för det norska Sametinget, men det är en gräns som suddas ut i takt med att partierna i det svenska Sametinget blir alltmer professionaliserade.

– Om en stor fråga bland svenska samer är att man känner sig förfördelad av den svenska staten finns kanske risken att förtroendet för Sametinget naggas i kanten om etablerade partier skulle vara med, säger Dahlberg.