Regionråd: Brist på tillgång till journaler – hot mot patientsäkerheten

Ambulanspersonalen är den vårdpersonal som är först framme vid en olycka, ett akut sjukdomsfall och andra situationer som ofta kräver akut bedömning. Ambulanspersonalens omdöme och agerande är avgörande för den som är i akut behov av vård.

Dessvärre har alla ambulansverksamheter i Sverige inte tillgång till patientens tidigare journal på väg till patienten, eller efter överlämnande till akutsjukhusen. Inte heller får ambulanspersonalen någon återkoppling efter avlämnande av patient på mottagande enhet.

Detta är en kvalitetsbrist som riskerar att hota patientsäkerheten och ambulanspersonalens möjlighet till utvärdering och metodutveckling.

Patientsäker vård

Ambulanssjukvården är så mycket mer än transport av patienter. Den prehospitala vården är en del av vårdkedjan som utgör en helhet i hälso- och sjukvården. Ärenden med behov av akut vård och transporter kommer i första hand in via 112. Därefter sker en prioritering och dirigering där den eller de resurser som är bäst lämpade beroende på typ av sjukdoms- eller olycksfall väljs ut.

Att följa upp insatser eller beslut som fattats är i andra branscher ett helt naturligt led i att kompetensutveckla och kvalitetssäkra det fortsatta arbetet. Detta måste även gälla för ambulanspersonal.

Ella Bohlin (KD)
Vårdutvecklingsregionråd

Väl framme hos en patient måste ambulanspersonalen göra patientsäkra bedömningar på plats och stabilisera patienten på väg till mottagande enhet. Hos andra vårdgivare, som exempelvis akutmottagningar eller vårdcentraler, har vårdpersonalen tillgång till patientens tidigare journal. Därigenom kan de få en god uppfattning om patienten och på så sätt kan de göra en god helhetsbedömning.

Dokumentationen i en patientjournal är ett arbetsredskap som bör vara tillgängligt för all vårdpersonal som ansvarar för patientens olika delar i vården, för att möjliggöra en patientsäker vård.

Effektiviserar vårdkedjan

Region Kronoberg är en av de få platser i Sverige som har möjlighet till patientjournal i ambulansen, vilket tydligt förbättrar för såväl ambulanspersonal som patienter. Genom att integrera ambulansernas journalsystem med sjukvårdens journalsystem förbättras informationsflödet mellan ambulans och mottagande enhet och hela larm- och vårdkedjan effektiviseras.

Möjligt utan samtycke

I region Stockholm har inte ambulanspersonalen samma villkor. De har ingen möjlighet att läsa en patients tidigare mottagnings- eller sjukhusjournaler. De journaler man möjligtvis har tillgång till är tidigare ambulansjournaler, förutsatt att patienten lämnat sitt samtycke. Arbetssätten gynnar inte patienten då ambulanspersonalen inte har möjlighet att förbereda sig på samma sätt som i Region Kronoberg, där ambulanspersonalen har möjlighet att läsa patientens tidigare journaler i ambulansen.

Region Kronoberg har löst integritetsfrågan med att patienten anses godkänna ett öppnande av journalen i och med kontakten med sos alarm. Så länge patientjournalen inte är spärrad enligt patientdatalagen ska det vara möjligt att öppna journalen även utan samtycke.

Får inte veta hur det gick

Ytterligare en fördel som Region Kronoberg har i jämförelse med många andra regioner är att ambulanspersonalen kan läsa patientjournalen efter att de överlämnat till annan vårdnivå. När ambulansen i Region Stockholm har lämnat patienten på akuten får personalen ingen återkoppling om hur det har gått för vederbörande. Har exempelvis en medvetslös person överlämnats får ambulanspersonalen inte veta om patienten överlevde.

Medmänskligt betydelsefullt

Vetskapen om patientens fortsatta tillstånd är viktigt för att ambulanspersonalen ska kunna utvärdera om deras bedömning och insats varit korrekt eller om de hade kunnat agera annorlunda. Att följa upp insatser eller beslut som fattats är i andra branscher ett helt naturligt led i att kompetensutveckla och kvalitetssäkra det fortsatta arbetet. Detta måste även gälla för ambulanspersonal. Hur ska ambulanssjukvården annars utvecklas i sitt arbete, om återkoppling aldrig ges?

Ambulanspersonalen behöver få respons på sitt arbete. Inte av nyfikenhet utan för att det har betydelse för det fortsatta arbetet. Därför ska det vara möjligt att få ta del av patientens journal även efter överlämnande till annan vårdgivare. Därtill är det ur ett medmänskligt perspektiv betydelsefullt att få veta hur det gick för den man vårdat.

Tecken på ojämlik vård

De skiftande förutsättningarna för Sveriges ambulanspersonal är ännu ett exempel på den ojämlika vård som bedrivs i landets 21 regioner. Vi måste kunna enas om att prehospital vård ska ha samma förutsättningar som vårdgivare på andra vårdnivåer. Att kunna komma förberedd till en akut situation och att kunna följa upp sitt eget agerande borde vara en självklarhet.

Jag kommer att följa upp och driva ett införande av Kronobergsmodellen såväl i min roll i styrelsen för Sveriges kommuner och regioner som i mitt uppdrag som vårdutvecklingsregionråd i Region Stockholm.