Debatt

Regeringens fackministrar, ta tag i matchningsproblematiken

Mer måste göras för att hantera matchningsfrågan som nu riskerar att utvecklas till ett allvarligt samhällsproblem. Det skriver Ann-Therése Enarsson, vd Futurion, och Lars Sjöström, ordförande Swedish Jobtech – föreningen för datadriven matchning.

För första gången har Sverige en regering där de tre viktigaste ”matchningsministrarna” alla har facklig bakgrund, skriver debattörerna.
För första gången har Sverige en regering där de tre viktigaste ”matchningsministrarna” alla har facklig bakgrund, skriver debattörerna.Foto: Stina Stjernkvist/SvD/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Närmare en och en halv miljon svenskar upplever att de inte har vad som krävs på svensk arbetsmarknad. När Futurion – tankesmedjan för framtidens arbetsliv – presenterar sitt Framtidssäkringsindex (FIX) framgår att mer än var fjärde person på arbetsmarknaden känner sig hotad. Det handlar om att man inte är attraktiv på arbetsmarknaden och att man tror att man skulle ha svårt att få ett likvärdigt jobb om man blev arbetslös.

Svårt att rekrytera

Samtidigt skriker både privat och offentlig sektor efter kompetent arbetskraft. Många arbetsgivare har mycket svårt att klara av att rekrytera nödvändig kompetens och det innebär att Sverige går miste om viktiga investeringar och att vårt välstånd försämras. Industriföretag saknar ingenjörer, vården saknar sjuksköterskor, it-branschen saknar programmerare. Listan kan göras lång med olika bristyrken. Det handlar inte bara om akademiska yrken utan minst lika mycket om kvalificerade arbetarjobb.

Arbetslöshet och sysselsättningsgrad brukar ofta användas som mått på hur väl en arbetsmarknad fungerar. Det är dock ganska trubbiga mått då det ofta är matchningen som är problemet. Det vill säga att vi inte har en arbetskraft med den kompetens som arbetsgivarna behöver. När matchningen inte fungerar leder det inte bara till högre arbetslöshet utan även till sämre förutsättningar för företag och kvalitetsbrister inom skola, vård och omsorg.

Förenkla yrkesväxling

Futurion har i flera år mätt hur stor digital kompetens som arbetstagare bedömer att de har. Och trots att vi de senaste åren ställt om till ett digitalt samhälle med Teamsmöten, -chattar och webbinarier är det lika många i dag som innan pandemin som uppger att de har en liten eller till och med mycket liten digital kompetens. Det är ett tydligt exempel på matchningsproblematiken i dagens Sverige. När villkoren förändras måste det också finnas möjlighet att yrkesväxla.

Många samhällsproblem som normalt sett inte ses som arbetsmarknadsfrågor beror alltså på en icke-fungerande matchning. Men när det offentliga inte kan rekrytera läkare, behöriga lärare, poliser eller bygglovshandläggare så slutar sjukvården, skolan, rättsväsendet och bostadsmarknaden att fungera. Och om arbetsgivare inte kan hitta den arbetskraft de behöver i Sverige etablerar de sig helt enkelt någon annanstans. Och de små företagen kanske aldrig lyckas växa sig stora.

För att klara att människors kompetens matchar kunskapsbehoven i framtiden behöver därför utbildningssystemen göras om i grunden och bli mer flexibla. 

För första gången har Sverige en regering där de tre viktigaste ”matchningsministrarna” alla har facklig bakgrund. Arbetsmarknadsministern Eva Nordmark har lett TCO, näringsministern Karl-Petter Thorwaldsson LO och utbildningsministern Anna Ekström Saco. Som fackliga ledare var ni en del av att utveckla omställningsorganisationerna. Och omställningsorganisationerna är förvisso viktiga verktyg, men inte tillräckliga. Mer måste göras för att hantera matchningsfrågan som nu riskerar att utvecklas till ett allvarligt samhällsproblem.

Föråldrat utbildningssystem

Matchningsdiskussionen måste handla om mer än arbetsmarknadspolitik. Den bör handla om hur vi bättre använder data för effektivare matchning och hur AI kan göra den smartare. Inte minst måste diskussionen handla om hur vi organiserar utbildningssystemet i stort. I dag har vi ett system med en i praktiken trettonårig grundskola. Därefter tre till fem års högskoleutbildning för ungefär hälften av varje årskull. Sedan ska dessa ut i yrkeslivet och förhoppningsvis arbeta i mer än 40 år.

Det fungerade hyfsat i en tid när arbetslivet inte förändrades så mycket. I många yrken räckte det om du gick en kurs några gånger per decennium för att lära dig en ny maskin eller ny programvara. Men så ser inte dagens arbetsliv ut. Yrken försvinner, kommer till och – framför allt – förändras. Det är svårt nog att veta vilka kompetenser som kommer efterfrågas om fem till tio år. Men vårt utbildningssystem är utformat som om det gick att göra det på 20 till 30 års sikt.

För att klara att människors kompetens matchar kunskapsbehoven i framtiden behöver därför utbildningssystemen göras om i grunden och bli mer flexibla. Kanske genom kortare och bredare utbildningar i början. Men med större möjligheter till att växla upp eller om dessa kunskaper genom hela arbetslivet. Det så kallade omställningspaketet är välkommet, men det behöver följas av en tydligare satsning på och utbyggnad av distansutbildning vid svenska universitet och högskolor.

Omställningen till distansundervisning under pandemin har fungerat väl, men högskoleprov och examinationsformerna har varit flaskhalsar. Låt oss satsa framåt – inte återgå till hur vi gjorde tidigare.

”Hög tid för en utbildningsrevolution”

Matchningsgapet på arbetsmarknaden gör att vi behöver en snabbare omställningstakt med mer av distansundervisning, prov och prövningstillfällen som är tillgängliga och oberoende av fysisk närvaro. Vi kan inte acceptera att landets arbetskraft hamnar i ett  fortbildningens  A- och B-lag beroende på var man bor. Är det något pandemin har visat oss kring platsberoende undervisning de senaste två åren, så är det att det absolut går att undervisa och plugga på distans. Och vad behöver egentligen vara terminsstyrt när vi kan använda exempelvis inspelade föreläsningar?

Kära ministrar. Kära fackliga vänner. Det är dags att stå upp för de hotade arbetstagarna. Utmaningarna är så stora att vi behöver lösa dem tillsammans. Ta initiativ till en gemensam satsning och bjud in arbetsmarknadens parter. Tillsammans med er politiker kan fack och arbetsgivare arbeta fram nya digitala lösningar för att rusta oss för en arbetsmarknad i förändring. Det är hög tid för en utbildningsrevolution. Vi behöver bli snabbrörliga.

Nämnda personer

Ann-Therese Enarsson

Vd Tankesmedjan Futurion
Jurist (Uppsala uni., 1997)

Eva Nordmark

Senior rådgivare Rud Pedersen Public Affairs, Styrelseordförande Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH)
Studier i statskunskap och nationalekonomi (Luleå tekniska uni., 1994)

Karl-Petter Thorwaldsson

Senior rådgivare SSAB
Gymnasieutbildning

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00