Regeringens arbetsmarknadspolitik är för svag

I april 2025 låg arbetslösheten på 8,9 procent. Närmare 365 000 personer var inskrivna på Arbetsförmedlingen. Det ger Sverige bronsplatsen i EU när det kommer till högst arbetslöshet. Mot slutet av året beräknas antalet långtidsarbetslösa ha ökat till omkring 155 000 personer.

Numera har sju av tio inskrivna personer svagare konkurrensförmåga. Till gruppen räknas personer med låg utbildningsnivå, äldre, utrikes födda och personer med funktionsnedsättning. Ändå prioriterar inte regeringen den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Det har snarare skett en nedmontering.

I mars 2025 stod hela 37 procent av deltagarna i jobb- och utvecklingsgarantin (JOB) – Arbetsförmedlingens största arbetsmarknadspolitiska program – helt utan någon aktivitet. Det innebär att över 38 000 personer inte får någon konkret hjälp för att komma i arbete eller bli anställningsbara. De upphandlade insatserna har skurits ned utan att något nytt har kommit i deras ställe.

Läget är allvarligt. Därför föreslår vi nu fem omfattande reformer som på sikt kan bidra till att förbättra den aktiva arbetsmarknadspolitiken.

Ökat fokus på effektivitet och långsiktighet

Sverige behöver en arbetsmarknadspolitik som bygger på långsiktighet och insatser som gör verklig skillnad. Inaktiviteten inom de arbetsmarknadspolitiska programmen måste bort.

Kontrollen av Arbetsförmedlingens upphandlade leverantörer behöver skärpas.

Effektiva insatser, som arbetsnära stöd och utbildningar, måste premieras och i förlängningen styra arbetsmarknadspolitiken. Särlösningar med starka inlåsnings- och utestängningseffekter, såsom Samhall, måste avvecklas eftersom de är ineffektiva både för individen och samhället.

Större prioritet av näringslivets kompetensbehov

Samarbetet med näringslivet är avgörande för att fler arbetslösa ska komma i sysselsättning. Företagen har stora behov av yrkeskompetens och måste kunna lita på att de aktiva arbetsmarknadsinsatserna leder till att arbetslösa blir anställningsbara.

Med rätt stöd skulle fler arbetsgivare våga bredda sin rekrytering. Leverantörer till Arbetsförmedlingen måste ges bättre förutsättningar att stötta arbetslösa till arbetsnära insatser, såsom praktikplatser, allt utifrån arbetsgivarnas kompetensförsörjningsbehov.

Skärpt kontroll och styrning

Kontrollen av Arbetsförmedlingens upphandlade leverantörer behöver skärpas. Detta kan uppnås med en ändamålsenlig styrning och uppföljning – från upphandling till kontroller, uppföljningar och uteslutningar. Även om kontrollarbetet har utvecklats finns fortfarande en stor förbättringspotential i myndigheten arbete.

Även arbetslösa som inte uppfyller villkoren för arbetslinjen ska omfattas av högre ställda krav på aktivitet genom ökad kontroll och uppföljning. Genom väl utformad myndighetsstyrning kan arbetslösa få tillgång till rätt stöd i tid.

Tydlig rollfördelning och transparens

Arbetsmarknadspolitiken präglas av en splittrad struktur, där staten, kommunerna och arbetsmarknadens parter alla har roller. Vi menar att arbetsmarknadspolitiken fortsatt ska vara ett statligt åtagande och kommunernas ansvar att stötta de som inte står till arbetsmarknadens förfogande. En tydligare roll- och ansvarsfördelningen bidrar till att undvika dubbelarbete och att arbetslösa faller mellan stolarna.

För att skapa förutsättningar för rättvisa jämförelser av kostnader och effekter av arbetsmarknadspolitiska insatser krävs transparens, uppföljning och utvärdering i all arbetsmarknadspolitisk verksamhet.

En modern och ändamålsenlig myndighet

Arbetsförmedlingen ska rustas som en expertmyndighet och garant för likvärdighet när det kommer till arbetsmarknadsinsatser, oavsett vem som levererar tjänsterna. Genom att delegera ansvaret för utförandet till fristående aktörer kan myndighetens insatser följa enskilda individers behov och konjunktursvängningar mer effektivt. För att bli en modernare och mer ändamålsenlig myndighet krävs större fokus på kärnuppdraget, där tillgängligheten och dialogen med andra aktörer behöver förbättras.

Den höga strukturella arbetslösheten i Sverige visar att något mer måste göras. Nu måste vi gemensamt ta ansvar för att förverkliga arbetslinjen på riktigt.