Debatt

Regeringen missar helt att göra en feministisk säkerhetspolitisk analys

Det är med stigande häpnad som vi hör att Sveriges feministiska regering utan att blinka hänvisar till det regelverk som tillåter att ta från biståndet för att betala flyktingmottagandet. Det skriver Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare Kvinna till kvinna.

Biståndsminister Matilda Ernkrans (S) meddelar att delar av biståndsbudgeten ska finansiera flyktingmottagandet från Ukraina.
Biståndsminister Matilda Ernkrans (S) meddelar att delar av biståndsbudgeten ska finansiera flyktingmottagandet från Ukraina. Foto: Jonas Ekströmer/TT
Petra Tötterman Andorff
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Sverige avser nu att ta från världens fattigaste för att finansiera mottagandet av ukrainska flyktingar. Både migrationsminister Anders Ygeman (S) och biståndsminister Matilda Ernkrans (S) lugnar detta valår den svenska opinionen genom att försäkra att en ”ansenlig del” av de tio miljarder som mottagandet beräknas kosta 2022 kan tas från biståndsbudgeten om drygt 50 miljarder.

Utsatta flickor och kvinnor drabbas

De bortser helt från konsekvenserna detta får på både kort och lång sikt för världens kvinnor och flickor som tillhör just de allra mest utsatta. De struntar också i hur detta i förlängningen kommer att slå tillbaka mot Sverige och Europa, och missbedömer helt vilka säkerhetspolitiska konsekvenser detta kommer att få.

Det är med stigande häpnad som vi hör att Sveriges feministiska regering utan att blinka hänvisar till det regelverk som tillåter att ta från biståndet för att betala flyktingmottagandet. 84 procent av det svenska biståndet har ett tydligt jämställdhetsperpektiv och nästan 20 procent av biståndet har som mål att bidra till jämställdhet. Det står därför solklart att fattiga och utsatta flickor och kvinnor kommer att drabbas hårdast av de tänkta nedskärningarna. Samtidigt vet regeringen att flickorna och kvinnorna redan har lidit mest av pandemin avseende förlorade jobb, ökad fattigdom, utebliven skola, bristande mödravård och större våldsutsatthet. Jämställdheten i världen har enligt FN redan backat flera decennier under covid-19.

Kriser förvärras

Så här kan ett nedskuret bistånd konkret slå mot de kvinnor och flickor som Kvinna till kvinna stödjer i utsatta länder: Minskad finansiering till kvinnorättsförsvarare i Liberia gör att kvinnor inte får juridisk hjälp vid våldtäkt. Tonårsmödrar i Rwanda förlorar möjligheten att skaffa sig utbildning och inkomst. Skyddade boenden i Georgien kan tvingas stänga och stöd till misshandlade kvinnor på Balkan kan försvinna. Vi önskar en förklaring från regeringen hur detta går ihop med den feministiska utrikespolitiken.

Ett minskat bistånd gör att kriser världen över förvärras och nya krig riskerar att bryta ut.

Detta slår också tillbaka mot Sverige. Ett minskat bistånd gör att kriser världen över förvärras och nya krig riskerar att bryta ut. Fler människor tvingas då på flykt, vilket i förlängningen kommer att påverka även oss. Att vi skär ner nu för stunden kan kosta mångdubbelt i framtiden. För att inte tala om hur fler krig och konflikter kommer att drabba kvinnor – ofta i form av ökad fattigdom, utsatthet och sexuellt våld. Svenskt bistånd bidrar i dag till en ökad säkerhet för miljontals kvinnor och flickor i världen.

Stärk demokratin i Europa

Jämställda samhällen är mer fredliga och kvinnor är viktiga aktörer. I civilsamhället är det främst de som driver på utvecklingen för demokrati och mänskliga rättigheter. Balkan är en sådan region som står och väger mellan demokrati och icke-demokrati. De kritiska rösterna mot korruption och brott mot rättsstatens principer kommer just från kvinnorättsorganisationerna.

Efter Rysslands attack på Ukraina står det klart att vi måste stärka demokratin i Europa – inte försvaga den genom att rycka undan finansieringen för demokratibiståndet. Vår finansminister har med stolthet förkunnat att Sveriges ekonomi är stark och statsskulden förhållandevis låg. Därför har regeringen inget problem att låna för att finansiera de kraftiga satsningarna på försvaret och den militära säkerheten. Slutsatsen borde vara att Sverige också har råd att satsa på andra delar i säkerhetsportföljen där både ett generöst bistånd till världens mest utsatta och ett värdigt mottagande av ukrainska flyktingar ingår.

Gör en feministisk analys

Vad är det Sverige brukar skryta med? Jo, att vi är – och vill vara – bäst i världen på bistånd. Att vi är en humanitär stormakt och att vi har en feministisk utrikespolitik. Därför är det helt absurt om Sverige plötsligt skulle bli det största mottagarlandet för det egna biståndet. Nej, gör en feministisk säkerhetspolitisk analys. Gör om och gör rätt.

Nämnda personer

Anders Ygeman

Tidigare integrations- och migrationsminister (S), före detta energi- och digitaliseringsminister, inrikesminister
Studier i kriminologi (Stockholms uni.)

Matilda Ernkrans

Riksdagsledamot (S), vice ordförande i EU-nämnden, ledamot i partistyrelsen
Fil. kand i statskunskap och sociologi (Örebro uni., 2002)

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget