Regeringen måste satsa mer på medicinteknik

I budgeten för 2026 presenterar regeringen satsningar på kortare vårdköer, stärkt läkemedelsberedskap, välfärdspengar till vård och omsorg samt ett nytt paket för civilt försvar med lagerhållning av sjukvårdsprodukter. Det är viktiga steg för svensk vård och beredskap. Men medicintekniken – den osynliga motorn som gör att diagnoser kan ställas, patienter behandlas och rehabiliteras – nämns inte alls. Utan den stannar vården, både i vardag och kris.

Teknik kan frigöra vårdpersonalens tid

Medicintekniksektorn utgör i dag 61 procent av alla svenska life science-bolag, medan läkemedelsföretagen står för 31 procent. Den medicintekniska sektorn består till stor del av små, innovativa bolag med potential att skapa både patientnytta och exportframgångar. För patienterna betyder medicintekniken snabbare diagnoser, säkrare behandlingar, kortare väntetider och större möjlighet till vård i hemmet. Men utan långsiktiga satsningar på forskning, testmiljöer och förutsättningar för skalning riskerar vi att innovationskraften flyttar utomlands.

Budgeten innehåller 6,6 miljarder kronor för att korta vårdköerna, en miljard är villkorad genom prestationskrav för regionerna. Det är ett viktigt steg. Men samma logik borde gälla implementering av medicintekniska lösningar.

Vi vet att det redan finns produkter som kan frigöra personalens tid, möjliggöra egenvård och minska väntetider – från AI-stödd bilddiagnostik till digital monitorering – men de fastnar i 21 olika regioners och 290 kommuners processer. För att kömiljarderna ska ge långsiktig effekt måste prestationsbaserade incitament också rikta sig mot implementeringen av ny teknik. Det handlar i slutänden inte om teknik för teknikens skull, utan om patienter som väntar på vård.

Vård för både fred och kris

Samma utmaning finns för svensk krisberedskap. Svensk vård är redan hårt pressad, och i en kris ökar belastningen dramatiskt när fler patienter ska tas om hand med begränsade resurser. Erfarenheterna från Ukraina visar att ett sjukvårdssystem måste kunna decentraliseras och fungera nära människor – i hemmen, på vårdcentraler och i fältsjukhus. För att klara detta behöver tekniken vara robust, enkel att använda och tillgänglig även för personal som inte är specialutbildade, samt patienter och anhöriga.

För att kömiljarderna ska ge långsiktig effekt måste prestationsbaserade incitament också rikta sig mot implementeringen av ny teknik.

Försvaret får 26,6 miljarder kronor extra i budgeten. En del av resurserna borde riktas till medicinteknik som stärker både militär och civil vård. Här finns en outnyttjad potential i dual-use-lösningar: från CBRN-beredskap till drönarlogistik och cybersäkra vårdsystem. Det är satsningar som ännu inte finns i budgeten, men som är nödvändiga för att bygga ett robust totalförsvar där vården fungerar i både fred och kris.

Gör Sverige till föregångsland

Sverige har alla förutsättningar att fortsatt vara ett föregångsland inom medicinteknik – med världsledande forskning, starka innovationskluster och en unik tradition av samarbete mellan vård, akademi och näringsliv. Men det kräver politisk vilja och långsiktigt hållbara investeringar i forskning, utveckling, implementering och skalning.

Medicintekniken finns i varje besök, varje behandling och varje patientmöte – från blodtrycksmätaren till avancerad kirurgi, från digital monitorering i hemmet till intensivvårdens respiratorer. Utan den stannar vården. Därför måste medicintekniken erkännas som det den är – en förutsättning för ett fungerande och robust vårdsystem i fred, kris och krig, till nytta för både patienter och samhälle.