Debatt

Regeringen måste göra mer för att snabba på elektrifieringen av transportsektorn

Nu behöver regeringen gå från ord till handling för att förvalta Sveriges unika position inom elektrifierade transporter. Det skriver Mattias Goldmann, grundare 2030-sekretariatet, Johanna Lakso, vd Power Circle, och Åsa Pettersson, vd Energiföretagen Sverige.

För att lyckas med omställningen av transportsektorn behövs olika typer av laddinfrastruktur, skriver debattörerna.
För att lyckas med omställningen av transportsektorn behövs olika typer av laddinfrastruktur, skriver debattörerna. Foto: Janerik Henriksson/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

I tider av krig och ekonomisk kris är det lätt att klimatfrågan hamnar i skymundan, men övergången till ett fossilfritt samhälle är inte ett val utan en nödvändighet. Inom många områden är det svårt att fasa ut det fossila, men för vägtransporter finns det redan idag fullgoda, om inte rent av bättre alternativ, i form av elektriska bilar, bussar och lastbilar.

Kunderna leder vägen

Sverige ligger i främsta ledet när världen nu går in i en snabb omställning till elektrifierade transporter. EU förbjuder förbränningsmotorn från 2035 men biltillverkare som Volvo Cars går snabbare fram och planerar att enbart sälja elbilar från 2030.

Både Scania och Volvo satsar många miljarder på att utveckla och producera ellastbilar, tillsammans med Daimler etablerar de också 1 700 publika laddstationer i Europa – ett av flera laddnätverk som nu med rask takt ska byggas ut. Polestar, Volta Trucks, Einride och Northvolt är andra exempel på svenska företag i framkant av den elektrifierade transportsektorn. Även kunderna är med på banan och i december stod elbilar för 51 procent av nybilsförsäljningen.

Den slopade klimatbonusen för köp av elbil och minskande anslag till klimatpremien för köp av tunga fordon riskerar att kraftigt sänka hastigheten i omställningen.

Mot bakgrund av denna starka tillväxt är de aviserade satsningarna på laddinfrastruktur i budgeten välkomna, men för att kunna realisera en kraftfull utbyggnad av laddinfrastruktur behövs ett bredare systemperspektiv.

Fem förslag

Här är fem helt centrala punkter som regeringen bör ta itu med i närtid:

  • Ta krafttag för att korta ledtiderna för elnätsutbyggnaden och säkra incitament för en proaktiv utbyggnad av elnätet. Öka resurserna till de tillståndsgivande myndigheterna, säkerställ parallella processer och implementera Klimaträttsutredningens förslag: som att klassa elnäten som riksintresse. Elnätsföretagen behöver också en långsiktig och förutsägbar intäktsreglering, för att kunna fatta avgörande investeringsbeslut.
  • Skapa förutsättningar för effektivare utnyttjande av befintligt elnät. Det skulle möjliggöra att dagens begränsade elnätskapacitet räcker till fler laddstationer och andra nya elnätskunder. Till exempel behövs incitament i intäktsregleringen för flexibilitetstjänster där kunderna anpassar sin förbrukning. Det bör också gå att söka stöd för stationära batterier som stöttar laddstationer vilket minskar effektbehovet från elnätet.
  • Säkerställ att det budgeterade stödet för laddinfrastruktur används ändamålsenligt. För att lyckas med omställningen av transportsektorn behövs olika typer av laddinfrastruktur. Snabbladdning längs våra vägar, men även laddning i anslutning till hemmet, arbetsplatsen, godsterminalen, lastbils- eller bussdepån. Kostnaderna och förutsättningarna skiljer sig dock åt beroende på typ av laddinfrastruktur, i vissa fall sker utbyggnaden helt baserat på marknadskrafterna, i andra fall behövs stöd. Därför är det viktigt att stöd riktas dit det gör mest nytta.
  • Utforma smarta stöd för köp av elfordon. Den slopade klimatbonusen för köp av elbil och minskande anslag till klimatpremien för köp av tunga fordon riskerar att kraftigt sänka hastigheten i omställningen. På längre sikt kommer stöd inte behövas men beroende på fordonstyp och olika kunders förutsättningar kommer stöd i tidiga faser av omställningen vara väldigt viktigt.
  • Skapa tydliga ramverk för kommunernas roller och ansvar för utbyggnaden av laddinfrastruktur. Uppåt 90 procent av laddningen för personbilar sker där människor bor och arbetar – det behöver därför bli enklare att bygga ut laddinfrastrukturen vid bostäder och arbetsplatser.

Tiden är knapp

Även om inköpspriset för elfordon fortfarande är en tröskel för många kundgrupper är de låga driftskostnaderna en av de stora fördelarna med elfordon. Trots ökande elpriser visar Mobility Swedens analys att el som drivmedel fortfarande är billigare än bensin och diesel. Den långsiktiga lösningen för att hålla konkurrenskraftiga elpriser är en kraftfull utbyggnad av elsystemet. Därför är det viktigt att vi i kristider inte är för kortsiktiga utan att politiken och andra aktörer orkar genomföra de åtgärder som krävs för att nå en snabbare utbyggnad av både elnät och elproduktion.

Sveriges klimatmål slår fast att utsläppen från inrikes transporter ska minska med 70 procent år 2030 jämfört med 2010. Tiden är knapp. Nu gäller det för regeringen att gå från ord till handling i att förvalta Sveriges unika position inom elektrifierade transporter. Stora vinster för klimatet, våra stadsmiljöer och inte minst svenskt näringsliv med goda exportmöjligheter står för dörren. Med rätt förutsättningar är vi i branschen redo att accelerera omställningen.

Nämnda personer

Mattias Goldmann

2030-sekretariatet, tidigare hållbarhetschef Sweco
Statsvetenskap (Uppsala Uni.)

Åsa Pettersson

Vd Energiföretagen
Master i statsvetenskap (Lunds uni. 2000)

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget