Regeringen måste gå vidare med den viktiga utredningen

Sverige befinner sig i en lågkonjunktur där inflationsspöket skapar stor osäkerhet om den framtida ekonomiska utvecklingen och håller tillbaka både konsumtion och investeringar. Osäkerheten förstärker risken att den svaga konjunkturutvecklingen biter sig fast längre än vad man tidigare trott, visar Konjunkturinstitutets senaste rapport

Parallellt gungar omvärlden och handelspolitiken som satts ur spel drabbar hela omvärlden, och i hög grad ett exportberoende land som Sverige.

Carlsons omläggning räcker föga

Spåren har sedan länge synts i vår bransch och nu även i våra närliggande branscher – kök, bad, golv- och fönsterföretag. Inom träindustrin har närmare var femte person förlorat sitt jobb under de senaste åren. Märket som satt lönenivån för industrin är nära den smärtgräns som många företag klarar av.

Bostadsminister Andreas Carlson har visserligen påbörjat en bostadspolitisk omläggning med goda intentioner som på sikt kan lindra några av de strukturella problemen på svensk bostadsmarknad – långa handläggningstider, överklaganden och intressekonflikter mellan stat och kommun. Men det räcker föga – även kortsiktiga lösningar måste till för att effektivt stötta branschen här och nu. Man behöver inte fundera länge, lösningen finns redan utredd och klar – nyckelfärdig för ett snabbt remissförfarande.

Förläng amorteringsfriheten i nyproduktion

Redan i november 2024 tog finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) emot en utredning som föreslår lättade kreditrestriktioner – ett höjt bolånetak och lättade amorteringskrav. I förslaget höjs bolånetaket från 85 till 90 procent. Amorteringskravet ändras i två steg – det skärpta amorteringskravet slopas i ett första skede och i nästa skede införs ett amorteringskrav som innebär att en procent av lånet amorteras per år ner till en belåningsgrad på 50 procent. Låneinstituten har också varit skeptiska till den amorteringsfrihet som gäller för nyproduktion då den endast gäller i 5 år. Förläng därför amorteringsfriheten för nyproduktion till 10 år, det torde ge bankerna tillräckligt med syre för att ta sitt ansvar för ett för samhället på sikt helt avgörande fråga.

Om regeringen verkligen menar allvar med sin bostadspolitiska omläggning – och om småhuskommissionärens uppdrag ska tas på allvar – är det obegripligt att den färdiga utredningen ännu inte skickats ut på remiss. Särskilt eftersom reformer för breddat ägande finns inskrivna i Tidöavtalet. 

 Inget kan vara viktigare för den regering som säger sig vilja få igång den uteblivna återhämtningen och bredda ägandet.

Lyssna på utredningens slutsatser och skicka ut förslaget på snabbremiss så snabbt som möjligt. Varje månads fördröjning innebär ytterligare en månad då fler företag går i konkurs och fler anställda blir av med sina jobb. 

Det kommunala planmonopolet fungerar inte

Och det finns mer att göra, vilket regeringen själva insiktsfullt antytt men inte levererat på. Bostadsförsörjningen måste bli effektivare. Bristfälliga planeringsunderlag i kommunerna har skapat en felaktig bild av att Sverige saknar byggbar mark – ett argument som används för att motivera trånga bostadsområden. Det kommunala planmonopolet fungerar inte som det ska och behöver reformeras. Samtidigt bromsar regelkrångel byggandet och driver upp kostnaderna. Även hinder som stämpelskatten och andra flyttskatter motverkar rörligheten på bostadsmarknaden. Dessa måste bort om systemet ska börja fungera.

Den bostadsbyggande näringen med småhusföretagen i spetsen är motorn för sysselsättning och tillväxt men då måste hushållen få förutsättningar att våga bygga och företagen möjligheter att överleva. Inget kan vara viktigare för den regering som säger sig vilja få igång den uteblivna återhämtningen och bredda ägandet.