Regeringen har nått jämställd utredningsmakt

Regeringen tillsätter utredningar inom det som kallas kommittéväsendet. Det är större utredningar som ofta kommer med genomgripande förslag inom olika politikområden. Utredningarna kan antingen vara enmansutredare eller parlamentariska kommittéer där alla riksdagspartier har en eller flera ledamöter och där arbetet leds av en ordförande som saknar formell partirepresentation, men som har rösträtt. Det är dock bara i undantagsfall som ordförande ger sig in i politiken och använder en eventuell utslagsröst. Men det hände så sent som i höstas. 

Läs också: Ling: Man lagstiftar om decemberöverenskommelsen 

Ordförandeposten är alltså en maktposition. Men till skillnad från näringslivets vd-ar, regeringens ministrar eller statens generaldirektörer, sker det sällan kartläggningar av medier eller intresseorganisationer om hur det är ställt med jämställdheten. 

På samma sätt som för tillsättning av generaldirektörer eller statsråd finns det ett mål även för utredningsmakten. Statsrådsberedningen har som mål att det ska vara jämn fördelningen på detta område. Och de senaste åren har man också lyckats.

------------------------------

----------------------------------

Men fram till häromåret har det varit manlig dominans bland regeringens utredare, både under borgerliga och socialdemokratiska regeringar. Däremot är det stor variation mellan departementen. Utrikesdepartementets kommittéer har
högst andel kvinnor som ordförande med 75 procent. Kulturdepartementets kommittéer har störst andel manliga ordförande, 62 procent.

Utredningsåret 2017