Debatt

Reformisterna: Hög tid att tala klarspråk om skattepolitiken

DEBATT. Våra skatteförslag möjliggör en bred reformagenda för att jobb och jämlik välfärd ska säkras lång tid framöver. Med förslagen kan vi övergå från individuell klimatskam till kollektiv klimatstolthet, skriver Markus Kallifatides, S-föreningen Reformisterna.

"Jämfört med budgetpropositionen för 2021 motsvarar våra förslag en välfärdsförstärkning på omkring 100 miljarder kronor per år."
"Jämfört med budgetpropositionen för 2021 motsvarar våra förslag en välfärdsförstärkning på omkring 100 miljarder kronor per år."Foto: Henrik Montgomery/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Markus Kallifatides (S)
Ordförande, Reformisterna


Nästan alla partier är överens om att Sverige behöver en större skattereform och en sådan är utlovad denna mandatperiod i januariavtalet. Men någon samsyn om hur skatterna ska reformeras finns inte. Högern vill montera ned välfärdsstaten genom privatiseringar och enorma skattesänkningar samtidigt som man skyller de påföljande bristerna på invandringen.

Tre utgångspunkter

Det är hög tid att tala klarspråk om skattepolitiken och hur våra gemensamma resurser ska användas. Sveriges största S-förening, Reformisterna, har sedan start föreslagit ett rejält omtag om skatterna.

Våra förslag har tre utgångspunkter:

  • Skatteuttaget ska göras mer progressivt för att minska den skenande ojämlikheten.
  • Offentliga utgiftsökningar som är nödvändiga för ett samhälle där välfärdens resurser räcker till ska finansieras fullt ut av skatteintäkter.
  • Kostnaderna för en nödvändig grön omställning ska fördelas solidariskt, efter bärkraft och ansvar.

"Ett rättviseavdrag"

Vi föreslår därför att jobbskatteavdragen ersätts med ett rättviseavdrag för alla med inkomst under 30 000 kronor per månad.

Markus Kallifatides
Ordförande, S-föreningen Reformisterna

Välfärdsstaten förutsätter ett skattesystem där alla är med och bidrar, men att de som har stora rikedomar också bidrar mer. Vinsten är tudelad: gemensam finansiering är effektivare än privata välfärdstjänster och progressiviteten i skattesystemet innebär en rättvis fördelning av kostnaderna.

Det är viktigt att försvara denna insikt i motsats till dem som faktaresistent hävdar att privata lösningar är mest effektiva, men också mot dem som agerar som att det går att bygga en ambitiös välfärdsstat där endast de absolut rikaste är med och bidrar.

Markus Kallifatides.
Markus Kallifatides. Foto: Reformisterna

Vi föreslår därför att jobbskatteavdragen ersätts med ett rättviseavdrag för alla med inkomst under 30 000 kronor per månad. Vi lägger förslag om att kapitalinkomstskatterna, inklusive från fastighetsägande, höjs. Vi föreslår en enhetlig moms, att rot och rut avskaffas och att en skatt på digitala tjänster utreds och genomförs.

Den gröna omställningen

Den helt nödvändiga klimatomställningen vi står inför ställer ytterligare krav på en skattereform. I grunden handlar det om att klimatkrisen är ett samhälleligt problem som måste tacklas med gemensamma lösningar. Staten ska driva på så att de gröna alternativen utvecklas och blir tillgängliga för alla.

På sikt är omställningen lönsam, men på kort sikt uppstår kostnader som behöver fördelas rättvist. Den frågan ignoreras av dem som genom olika marknadslösningar förespråkar att omställningen ska bekostas individuellt. Med våra förslag fasar vi ut skattesubventioner till fossilsektorer samtidigt som vi inför en grön värnskatt, arvs- och gåvoskatt, samt flygmilsskatt.

På så vis fördelas kostnaderna för omställningen på ett solidariskt sätt, efter bärkraft och ansvar.

Höjning av skattekvoten

Reformisternas skatteförändringar skulle uppskattningsvis långsiktigt öka skattekvoten med två procent av BNP till 44,5 procent, under den genomsnittsnivå som skattekvoten hade 1985–2006. En höjning av skattekvoten i linje med våra förslag är nödvändig för att finansiera den välfärdsnivå befolkningen efterfrågar. Jämfört med budgetpropositionen för 2021 motsvarar våra förslag en välfärdsförstärkning på omkring 100 miljarder kronor per år.

I inkomstbeskattningen har vi utgått från den internationella debatt som pågår kring optimala marginalskattesatser och föreslår en högsta inkomstskattesats strax under 66 procent för dem med högst inkomst. Detta är inom ramen där en skattehöjning, enligt aktuell forskning, fortfarande ger ökade intäkter för staten.

Klimatskam till klimatstolthet

Våra skatteförslag möjliggör en bred reformagenda för att jobb och jämlik välfärd över hela landet säkras för lång tid framöver och att barn- och äldrefattigdom avskaffas. Våra förslag innebär jämlikhet i utfall, det vill säga att de ekonomiska klassklyftorna minskar, och att Sverige övergår från individuell klimatskam till kollektiv klimatstolthet.

Skatteförändringar är inte alltid uppskattade av alla. Det väsentliga är dock vad skatterna finansierar, nämligen jämlikhet och satsningar som alla har glädje av.

Nämnda personer

Markus Kallifatides

Riksdagsledamot (S), ordförande S-föreningen Reformisterna
Docent i företagsekonomi (Handelshögskolan i Stockholm)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00