Krönika av 
Emelie Weski

Redan i dag diskuterar kommunnämnder vad enskilda skriver på Facebook

Det finns skäl till att vi inte överlämnar personuppgifter till myndigheter ocensurerat. Ändå banar en ny statlig utredning väg för att gränsen för statens insyn ska flyttas fram.

Enda sättet att bevisa att du inte är terrorist är att välkomna personlig granskning av det mest privata, skriver Emelie Weski.
Enda sättet att bevisa att du inte är terrorist är att välkomna personlig granskning av det mest privata, skriver Emelie Weski. Foto: Maja Johnsson/Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag
Emelie Weski
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

En ny utredning (SOU 2021:99) visar att beslutsorgan ofta vänder sig till Säkerhetspolisen (Säpo) för att ”samråda” om bidrag till olika verksamheter. Efterfrågan av denna typ av stöd har ökat de senaste åren och utmaningen ligger i att en stor del av informationen som eftersöks omfattas av sekretess. Detta betyder inte nödvändigtvis att det finns terrorister som Säpo inte klarar av att fånga på grund av sekretessregler. Snarare tyder det på att olika beslutsorgan anser sig behöva information som överskrider deras vanliga befogenheter – och de vill ha mer.

Föreställ dig att bakgrundskontrollverktyget Mrkoll.se slås ihop med Facebooks nya META-verse men där sökresultatet påverkar huruvida du kan nyttja din yttrandefrihet, få ett jobb eller öppna ett bankkonto. Redan i dag sitter kommunnämnder landet runt och diskuterar flera sidor långa utredningar om vad enskilda skriver på sin Facebook och vilka möten de deltar i på sin fritid som en del av beslut om stöd till föreningar. Helt utan att meddela dem det berör. En nationell standardisering av samma process har dock än så länge mött lite motstånd.

Strypa finansiering

Premissen för betänkandet är en så kallad rävsax. Enda sättet att bevisa att du inte är terrorist är att välkomna personlig granskning av det mest privata. Medan kritik oundvikligen leder till ett race till botten om vem som är minst naiv. Det är därför svenska folket nu står inför en ny hemmasnickrad demokrati som utgår ifrån att en avgörande del av Föreningssverige utgör ett hittills okontrollerat hot mot svenska bidragskassan.

Finns det ens någon demokrati att tala om när ingen längre vågar skriva något på sociala medier eller vara medlem i en förening?

Betänkandets andra premiss vilar på att de befintliga demokrativillkoren (ja, det finns sådana) inte är tillräckliga. Men tvärtemot, visar utredarnas egen översyn att beslutsmyndigheter, både nationellt och lokalt, stoppar bidrag till föreningar när de bedömer att det är befogat. Även Säkerhetspolisen ingriper när det finns skäl, enligt betänkandets egen redogörelse. I de ärenden där Säpo inte ingriper går föreningarna miste om bidragen ändå. Goda resultat om målet är att strypa finansiering till civilsamhället. Lite mindre tydligt om det resulterar i mindre pengar till terrorister. Ännu mindre tydligt vad utökade befogenheter till en ny funktion skulle ge för ytterligare resultat.

Mindre skyddsvärda än andras

För den som fördjupar sig i vartdera ärendet framkommer en brokig bild med fler frågetecken än svar. Strypta bidrag som vilar på godtyckliga bedömningar och gränsdragningar som dras retroaktivt. Samt ett oroande statistiskt sammanträffande – majoriteten etniska minoriteter och muslimska organisationer utreds. Vissa människors integritet verkar vara mindre skyddsvärda än andras. Utredarna själva hävdar att förslaget inte kommer ha några konsekvenser för integrationen och att bidragsfördelningen inom civilsamhället kommer förbli oförändrad.

Saknar konsekvensanalys

Insatsen att skydda demokratin överskuggas av de många möjliga inskränkningarna som skulle behöva göras på våra grundläggande fri- och rättigheter för att realisera den. Finns det ens någon demokrati att tala om när ingen längre vågar skriva något på sociala medier eller vara medlem i en förening, för att det finns en osäkerhet kring vad beslutsorganen och den nya funktionen ska samråda om?

Om det förtäljer inte utredningen eftersom förslaget om ändringar av stödet till civilsamhället de facto saknar en konsekvensanalys för hur förslaget kommer att påverka civilsamhället.

Läs också
 

Fakta

Emelie Weski är policyrådgivare och fristående krönikör i Altinget.

Nämnda personer

Emelie Weski

Policyrådgivare Weskiprojects, med uppdrag för bland annat Ibn Rushd studieförbund och Demokratidagarna
Master i internationella relationer (Groningen uni., 2014)

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget