Hemligstämpel ger skydd för hotad offentligt anställd

SEKRETESS. Alla offentliganställda ska få ett starkare skydd mot hot och trakasserier. Uppgifter hos arbetsgivaren om privata telefonnummer och hemadresser ska skyddas av sekretess, enligt en lagändring som regeringen förbereder.

Per-Anders Sjögren

”Offentliganställda har rätt att känna trygghet för sig själv och för sina närstående”, skriver justitiedepartementet i en promemoria med förslag till lagändringar.

Flera rapporter på senare år har visat att offentligt anställda får ta emot hot och trakasserier på jobbet och utanför arbetstid. Dagens regler som skyddar privata uppgifter hos arbetsgivaren, exempelvis den anställdes privata telefonnummer, är snävt utformade och gäller bara ett fåtal myndigheter där personalen särskilt kan riskera att utsättas för våld och hot. Hos de flesta myndigheter kan i dag uppgifterna bara skyddas om den som begär ut uppgifter samtidigt har hotat den anställde, enligt promemorian.

Fler vill ha skydd

Flera myndigheter har dock hört av sig till regeringen och begärt att även deras anställda ska omfattas av ett starkare sekretesskydd.

I en promemoria föreslår därför justitiedepartementet att offentlighets- och sekretesslagen ska ändras så att skyddet för offentliganställdas personliga uppgifter byggs ut och ska gälla för alla offentliganställda. Det handlar bland annat om bostadsadress, privata telefonnummer, personnummer, foton och uppgifter om närstående till den anställde. Enligt förslaget ska sekretess vara huvudregel för uppgifterna och enligt planerna ska de nya reglerna träda i kraft den 1 januari nästa år.

”Att offentligt anställda inte kan skyddas från att utsättas för trakasserier i sin bostad eller på sin privata telefon är inte rimligt. Att införa ett starkare sekretesskydd för hemadress, privata telefonnummer och andra privata kontaktuppgifter samt uppgifter om närstående är ett enkelt och rimligt sätt att skydda mot hot och trakasserier”, skriver departementet i promemorian.

Tillräcklig insyn

Förslaget innebär en begränsning i offentligheten hos myndigheterna men justitiedepartementet menar att skyddet för de anställda integritet väger tyngre än medias insyn. Mediernas möjlighet att fullgöra en samhällskritisk rapportering utifrån allmänna handlingar får alltjämt anses vara tillgodosedd, enligt promemorian.

Sekretessen ska inte gälla uppgifter som är relaterade till tjänsten eller beslutsfattande. Uppgifter som gör det möjligt att nå en anställd på arbetsplatsen, uppgifter om lön och anställningstid eller namnet på den anställde kan inte heller sekretessbeläggas.

Dokumentation

BESLUTSKEDJAN-Ds

Vad händer nu?

Förslaget i promemorian skickas nu ut på remiss. De nya reglerna i Offentlighets- och sekretesslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2017.

Ds 2016:2



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00