Primärvården ska vara ett nav – inte en slasktratt

Jesper Svensson och Anna-Lena Johansson
andre vice ordförande psykiatriutskottet respektive ledamot primärvårdsnämnden Region Stockholm
”Vårdcentralerna ska vara navet för hälso- och sjukvården och har ett helhetsansvar för lindrig till måttlig psykisk hälsa”, så står det i Region Stockholms primärvårdsstrategi. Det är väl i linje med ambitionen om en god och nära vård — men verkligheten vittnar om något annat.
I dag ges primärvården varken tillräckliga resurser eller rätt förutsättningar för att klara sitt uppdrag.
Region Stockholm har som mål att 25 procent av hälso- och sjukvårdsbudgeten ska gå till primärvården, men vi är långt från att nå det målet. Högst andel noterades år 2019, då primärvården fick 20,6 procent av sjukvårdsbudgeten.
Sedan dess har nivån sjunkit – bottenrekordet 18,1 procent nåddes år 2023. Detta framgår av regionens färska primärvårdsrapport, som publicerades i mitten av mars.
Primärvårdens uppdrag utökas ständigt
Samtidigt som resursläget i stort sett ligger still, utökas ständigt primärvårdens uppdrag eller så förväntas man höja ambitionerna för de uppgifter man redan utför. Ett exempel på detta är de förändringar som sker inom första linjens psykiatri, där vårdcentralerna bär ansvar för patienter med lindrig till måttlig psykisk ohälsa.
Den nyligen publicerade primärvårdsrapporten måste läsas för vad den är: en larmrapport.
En vårdcentral i Region Stockholm ska i dag arbeta proaktivt för att främja psykisk hälsa, uppmärksamma personer med missbruk och erbjuda beroendevård, uppmärksamma självskadebeteende och suicidrisk, göra initiala kartläggningar av psykiatriska symtom och ge psykopedagogiskt stöd till patienterna, erbjuda psykologisk behandling av vuxna med psykisk ohälsa eller beroendeproblematik, delta vid konsultationer med specialistpsykiatrin och vid behov göra bedömningar om behov av psykiatrisk tvångsvård – för att ta några exempel ur regionens kravlista.
Lågprisupphandlingar från S-styret
Den nya inriktningen för ätstörningsvården medför också farhågor om utökat ansvar för vårdcentralerna. När det S-ledda styret har lagt ner befintliga ätstörningskliniker finns en risk för att primärvården kommer att behöva fånga upp och behandla framtidens ätstörningspatienter, vilket också framkommer av primärvårdsrapporten.
Som lök på laxen har Region Stockholm också genomfört en lågprisupphandling för delar av specialistpsykiatrin som innebär att den specialiserade vuxenpsykiatrin ska göra mer, med bibehållen kvalitet, utifrån omkring 40 procent av den tidigare ersättningsnivån.
Risken för att primärvården även här får agera krockkudde är uppenbar.
En larmrapport
Den nyligen publicerade primärvårdsrapporten måste läsas för vad den är: en larmrapport. Där listas mängder av ofinansierade vårdöverskjutningar och ambitionshöjningar som ålagts vårdcentralerna. Primärvården ska vara navet i hälso- och sjukvården – inte en slasktratt.
Liberalerna vill tillhandahålla en primärvård med hög kvalitet, kontinuitet och tillgänglighet. Vi ska nå målet om 1 100 listade per husläkare. Vi ska ha en god tillgänglighet så att målen i vårdgarantin uppfylls. Vi vill öka möjligheterna till fortbildning och vidareutbildning av vårdpersonal, för att stärka kompetensen och få fler att arbeta inom primärvården.
Med Liberalernas regionbudget hade vi i år uppfyllt vårt vallöfte om att tillskjuta en miljard kronor till primärvården i Stockholms län. Om vi fick bestämma hade primärvården haft bättre förutsättningar att klara sitt uppdrag och på riktigt bli navet i hälso- och sjukvården.
Ämnen i denna artikel
Insikt
- Regeringens klåfingrighet kan innebära slutet för svensk förvaltningstradition
- Svenska Kraftnäts gd förklarar sitt utspel om vattenkraften
- Miljardstödet hyllades – nu brinner fyra miljarder inne
- Hökmark: Europa behöver mer global handel – inte mindre
- Moldavien är Putins testlaboratorium: ”Vi kan hjälpa er förstå hur Ryssland fungerar”













