Pengar saknas i Trafikverkets plan: ”Blir inte trovärdigt”

När Fehmarn Bält-förbindelsen öppnar väntas trafiken öka i Skåne. Bedömningarna av hur stora effekterna blir har skiljt sig åt över åren, men larmrapporter om bland annat ökade lastbilstransporter har duggat tätt. 

Enligt Trafikverkets egna bedömning, som lades fram i december, väntas 40 procent fler godståg och 30 procent fler lastbilar passera Öresundsbron. Något som leder till att kapacitetstaket på järnvägen mellan Lund och Hässleholm nås på delar av sträckan till år 2045 om inte en utbyggnad kommer på plats. 

Regeringen bad därför i somras Trafikverket att ta reda på vad som behövs för att snabbare kunna svara upp mot trafikökningen på järnvägssidan. 

– Nu får Trafikverket i uppdrag att redovisa förutsättningarna till ett tidigare färdigställande, samt hur effektiva trafikflöden kan säkras, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) när uppdraget lades fram.

Svaret kom i veckan. Bland annat pekas en tidigareläggning av två nya spår mellan Hässleholm och Lund ut som en central åtgärd att skynda på. Resterande alternativ är helt enkelt uttömda på den sträckan, säger Anna Wildt-Persson, regional direktör på Trafikverket, till Altinget. 

– Vi har helt enkelt kommit till vägs ände med de mindre åtgärderna här. 

”Blir inte trovärdigt”

Region Skåne välkomnar ambitionen, men regionala företrädare ställer sig frågande till flera delar i Trafikverkets svar. Bland annat hur utbyggnaden ska gå till när 90 procent av budgeten inte ligger i planförslaget till år 2037, vilket Sydsvenskan tidigare uppmärksammat. 

Med tanke på att spaden ännu inte satts i marken, och den totala budgeten är bestämd till 32 miljarder med målet att ha sträckan på plats 2040, är det något som inte går ihop, menar Anna Jähnke, moderat regionråd i Region Skåne och ordförande för regionala utvecklingsnämnden.

– Om man har ett system där man inte kan visa på att det går att finansiera en viss sträcka, men ändå idogt säger att det kommer att kunna bli färdigt, så blir det inte trovärdigt. Jag har jättesvårt att lita på det, säger Anna Jähnke till Altinget. 

2027 ska notan läggas fram

Trafikverkets Anna Wildt-Persson menar att pengarna kommer att finnas där när de behövs. 

– Det är hela tiden ett gummiband som vi har att jobba med. Det sker hela tiden förändringar i de projekt vi arbetar med och det hanterar vi löpande i vår verksamhetsplanering.

Att medlen inte var med i Trafikverkets planförslag i september beror enligt Anna Wildt-Persson bland annat på att budgetkalkylerna har uppdateras efter att Tidösamarbetet först strök höghastighetstågsprojektet och därefter gav nya ramar, men att dessa uppdateringar inte i sin helhet kommit in i planförslaget.

Men det är först i början av 2030-talet som budgeten behövs eftersom det är då som själva bygget planeras, enligt Anna Wildt-Persson. Hur mycket som Trafikverket beräknas kunna vika till projektet vill hon dock inte föregripa. Nästa år väntas Trafikverket lägga fram byggstartsredovisningen. 

– Då kommer vi också tala om när vi kan gå igång med nästa etapp. 

Men regionen köper inte ert svar här, kan du förstå varför? 

– Jo, det kan jag, men i och med att vi har en totalkostnad som är beslutad, och vi har signaler på att regeringen vill tidigarelägga detta, så är vi inte bekymrade om den ekonomiska tilldelningen, fortsätter Anna Wildt-Persson. 

Anna Jähnke drar en parallell till hur regionens eget utvecklingsarbete hade påverkats om man agerat som Trafikverket. 

– Detta betyder att man måste ta pengar någon annanstans ifrån, och då blir ju de aktörerna drabbade. Säger man sedan också att ”alla objekt blir ändå försenade”, så förminskar man också sitt eget arbete, säger Jähnke och fortsätter:

– För mig är det jättekonstigt att man går in med den inställningen. Vi hade inte kunnat föra fram det varken till näringslivet eller till kommuner i vårt arbete.