Patienternas hälsa hänger på läkares möjlighet till utbildning och fortbildning

Svensk hälso- och sjukvård står inför stora utmaningar inom kompetensförsörjningen. Samtidigt kan allt fler patienter i dag få trygg och effektiv vård utanför sjukhusen – även vid avancerade kirurgiska ingrepp som höft- knä- och ryggoperationer. Denna utveckling är positiv både för patienter och vården som helhet.

Säkerställ livslångt lärande

Vårdens karaktär i dessa verksamheter möjliggör hög effektivitet. Operationstiderna hålls korta, kvaliteten är fortsatt hög och kostnaden per ingrepp blir ofta lägre än på akutsjukhus. Den här typen av vårdformer skapar dessutom möjligheter till ett mer flexibelt yrkesliv för läkare. För vissa medarbetare kan det vara den mest attraktiva arbetsmiljön under vissa perioder i livet, medan andra kan stimuleras av den variation som finns på ett akutsjukhus. Det viktiga är att alternativen finns – särskilt när vårdens största utmaning handlar om att säkra tillgången till medarbetare med rätt kompetens.

Det räcker dock inte att utbilda fler läkare på universiteten. För att klara framtidens vårdbehov krävs goda möjligheter till livslångt lärande. Läkare under specialistutbildning behöver få handledning och träning som leder till självständighet.

Färdiga specialister behöver kunna vidareutvecklas och volymträna i takt med att nya behandlingsmetoder och arbetssätt introduceras. Här har utbildning och fortbildning under lång tid hamnat i skymundan. Strukturen har inte hängt med i vårdens förändring – trots att behoven ökat.

Öka samarbetet med privata utförare

När alltmer vård förflyttas från akutsjukhusen till andra miljöer måste vi samtidigt säkerställa att kompetens finns kvar där den behövs. En patient med en höftledsprotes som också har en komplicerande sjukdomsbild behöver till exempel ha tillgång till intensivvård. Det kräver en god helhetsplanering av kompetensförsörjningen i hela vårdsystemet.

För att klara framtidens vårdbehov krävs goda möjligheter till livslångt lärande.

Här finns det stora möjligheter att ta vara på den resurs som privata vårdgivare utgör – inte bara i själva vården utan också i utbildningen av framtidens läkare.Samverkan kring utbildning och fortbildning mellan regionerna och privata utförare ger flera tydliga vinster:

• Tiden till specialistkompetens kan förkortas genom mer praktiknära erfarenhet.
• Färdiga specialister får möjlighet till volymträning utan att patienter behöver vänta längre på sin vård.
• Sveriges beredskap stärks – eftersom ett fungerande samarbete i vardagen underlättar även i kris.

Det är alltså inte bara vården som kan effektiviseras genom samverkan – utan också läkarnas kompetensutveckling. Dessvärre tas den möjligheten tillvara för sällan. Runt om i landet finns många goda exempel, men det är ovanligt att frågan om att låta sjukhusspecialister volymträna i privata verksamheter ens kommer upp. Begränsningarna ligger sällan hos de privata vårdgivarna, utan snarare i styrning och strukturer som försvårar eller inte uppmuntrar till samarbete.

Stärk vårdens motståndskraft

Om vi vill se nya resultat i sjukvården måste vi också våga tänka i nya banor. Det är hög tid att utveckla samverkan, så att läkare över hela landet får bättre förutsättningar att utbilda sig, fortbilda sig och bidra till en hållbar vård på lång sikt.

Vårdföretagarna presenterar nu en rapport om kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården. Den innehåller konkreta förslag för hur utbildning och fortbildning av läkare kan utvecklas genom fördjupad samverkan med privata vårdgivare.

Vi vill ta ansvar – för att fler patienter ska få vård i tid, men också för att framtidens medarbetare ska få rätt förutsättningar att växa i sin profession. Med gemensamt fokus på patienten och personalens behov, snarare än på vem som utför vården, kan vi tillsammans stärka hälso- och sjukvårdens motståndskraft och långsiktiga kompetensförsörjning.