Överblick: Linde skriver på Natoansökan och regeringen får ytterligare coronakritik

I dag och i morgon är Finlands president Sauli Niinistö på besök i Sverige enligt TT. Under eftermiddagen på tisdag förväntas han och statsminister Magdalena Andersson hålla en pressträff. TT förväntar sig att båda länderna ska besluta om när respektive Natoansökan ska lämnas in. 

SVT rapporterar att Sveriges utrikesminisister Ann Linde under morgonen skrev på den svenska Natoansökan. Men innan något av länderna lämnar in sin ansökan, ska Finlands parlament också behandla det under dagen.

Erdogan ställer krav på Sverige

Under gårdagen meddelade Turkiets president Recep Erdogan att Turkiet kommer säga nej till ett svenskt Natomedlemskap. Robert Dalsjö, forskningsledare på FOI tror att Turkiets ställning kommer förlänga Natoprocessen för Sverige och Finland. 

– I slutvarvet måste varje Natolands parlament godkänna slutdokumentet och det kan ta lite mer tid. Jag tror inte det kommer gå så snabbt som optimisterna hoppades för några dagar sedan, men jag tror ändå det kommer gå väldigt snabbt, säger Robert Dalsjö till Sveriges Radio. 

Kommuner och regioner får tufft 2023

Under pandemin har kommunerna och regionerna i Sverige visat på positiva ekonomiska resultat. Men enligt SVT ser det ut att bli värre inför nästa år. I år beräknas resultaten bli starka och en anledning till varför regionerna och kommunerna klarade sig under pandemiåren, är på grund av statliga bidrag.

Varför kommunerna och regionerna beräknas att landa på minus tre miljarder 2023 är en effekt av kriget och inflationen. Sveriges kommuner och regioners (SKR) chefsekonom Annika Wallenskog ser statsbidrag som ett alternativ. 

– Det är också ett alternativ att staten skjuter till högre statsbidrag och det har de varit väldigt generösa med, men nu finns det andra saker som de vill satsa på, säger Annika Wallenskog till SVT.

Kritik mot regeringens coronahantering

Riksrevisionen riktar nu kritik till regeringen för hur de försökte säkra tillgången av skyddsutrustning för vårdpersonalen. Både regeringen och myndigheter agerade försent visar en ny granskning.

– Vi kan ju se att få konkreta åtgärder hade vidtagits före pandemin, trots att olika utredningar pekat på flera stora brister, säger Riksrevisionens projektledare Henrik Segerpalm till Ekot. 

Utredningarna pekade bland annat på att lagren av skyddsutrustning var eftersatta, men trots det hade inte regeringen någon plan på att åtgärda problemet. Riksrevisionens nya rapport visar också att Socialstyrelsen inte visste vad kommunerna hade för behov och Länsstyrelsen tvekade på vilka ansvarsområden myndigheten hade.