Överblick: Krav på högskoleprov och besked om Preemraff efterfrågas

Universitets- och högskolerådet (UHR) har tidigare beslutat att högskoleprovet ställs in i höst. Regeringen står bakom det beslutet. Men flera riksdagspartier vill att det beslutet ändras, rapporterar Ekot.

– Nu har man haft nästan ett halvår på sig att planera ett högskoleprov i höst, om då myndigheten inte har sett till att göra detta, då måste regeringen gripa in och säga att vi förutsätter att det blir ett högskoleprov, säger Sverigedemokraternas utbildningspolitiska talesperson Patrik Reslow till Ekot.

Även M, L och KD vill att provet ska genomföras. Men de fyra partiernas mandat räcker inte till en riksdagsmajoritet. Det som ökar pressen på regeringen är att också Centerpartiet är inne på spåret att provet eventuellt bör genomföras.

Den 10 september kommer UHR:s generaldirektör till utbildningsutskottet för att förklara beslutet.

Kommuntopp ryter ifrån

Jan-Olof Johansson (S), kommunstyrelsens ordförande i Lysekil, vill ha besked från regeringen om utbyggnaden av Preemraff. Det skriver GT/Expressen.

Processen om oljeraffinaderiet Preemraff är en långkörare och regeringen är splittrad. Mark- och miljööverdomstolen gav grönt ljus i juni. Men regeringen har valt att utnyttja möjligheten att fatta det avgörande beslutet, med hänvisning till de stora klimatpåverkande utsläpp som verksamheten kan antas medföra.

Läs också: Preemraff: Upp till bevis för Löfvens klimatkollegium

Flera menar att processen kan dra ut på tiden i flera år. Men Jan-Olof Johansson vill att frågan ska lösas snarast.

– Jag hoppas att man kan ta ett beslut i höst. Jag hoppas att det inte drar ut på tiden för mycket. Vi måste veta, säger han till GT.

Trots att utbyggnaden ännu inte är godkänd har kommunen redan börjat planera bostäder och infrastruktur för nya anställda vid Preemraff.

Besparingar bov i coronadramat

Socialstyrelsens tidigare generaldirektör Lars-Erik Holm anser att kommunala besparingar ligger bakom de höga covid-dödstalen i svensk äldreomsorg, rapporterar SR.

– Jag är inte förvånad. Ingen kommunpolitiker borde vara förvånad över att det blev som det blev i äldreomsorgen under coronan, säger Lars-Erik Holm.

Socialstyrelsen flaggade för bemanningsproblem redan för tio år sedan. Men efter att kommunerna klagade på att det skulle bli för dyrt att införa myndighetens åtgärder ändrade regeringen kraven.

Sveriges kommuner och regioner (SKR) tror dock inte att dödligheten hade varit lägre om man följt Socialstyrelsens tidigare riktlinjer.

– När det gäller att vi skulle behöva höja bemanningen, det har jag inte sett några utvärderingar som visar, säger Greger Bengtsson, äldresamordnare på SKR till SR.