Östersjöns fiskebestånd är i kris

Östersjöns fiskbestånd är i kris. På bara 30 år har 75 procent av torsken, sillen och skarpsillen försvunnit. Mängden sill och strömming som går till humankonsumtion har minskat märkbart det senaste decenniet, liksom antalet småskaliga kustfiskare.

I stället dominerar nu det storskaliga fisket, vars fångster går till produktion av fiskmjöl och fiskolja. Orsakerna till situationen är flera, men det är tydligt att en avgörande faktor är det kvotsystem som introducerades i det svenska fisket 2009 – systemet för överlåtbara fiskerättigheter (ITQ).

Andelen sill som blir livsmedel har minskat

I början av 2000-talet betraktades ITQ som lösningen på det svenska fiskets allt sämre lönsamhet. Flottan hade problem med överkapacitet, vilket förespråkare av ITQ menade skulle lösas i och med systemets införande. I lagförslaget från 2009 konstaterades att syftet med att införa ett ITQ-system var att ”främja en balanserad fartygsstruktur i den svenska fiskeflottan i det yrkesmässiga pelagiska fisket så att den medverkar till bevarandet av fiskresurserna och ett i övrigt hållbart fiske”. Så blev det inte.

I stället dominerar nu det storskaliga fisket

I dag har andelen sill och skarpsill som blir till livsmedel i Sverige minskat, och beredningsföretagen har svårt att planera sin verksamhet på grund av oförutsägbarhet vad gäller tillgång på fisk. Sedan ITQ introducerades har fiskerättigheterna koncentrerats till några få aktörer som bedriver storskaligt industriellt fiske. Lönsamheten för dessa företag har ökat, samtidigt som det småskaliga fisket som i huvudsak fiskar för humankonsumtion har minskat kraftigt.

Fiskbestånden är i mycket dåligt skick.

Ansvaret ligger på Kullgren

För att få en rättvisande bild av effekterna av ITQ bör en utvärdering av hur systemet har påverkat den miljömässiga, sociala och ekonomiska hållbarheten i fisket tillsättas och presenteras i god tid innan 2029, då systemet eventuellt förlängs. Ansvaret för detta ligger hos landsbygdsminister Peter Kullgren. Att fiskeresursen nyttjas långsiktigt hållbart är avgörande för havsmiljön och vår framtida livsmedelsberedskap.

Vänsterpartiet anser inte att dagens ITQ-system är långsiktigt hållbart. Kvoterna samlas hos några få stora båtar och det är bara de som kan leva riktigt gott på sina fångster. Stora båtar som fiskar i vissa områden och under vissa tider på året dammsuger havet på fisk och minskar därmed mängden strömming som vandrar in i kustnära områden. Risken finns att lokalt lekande bestånd slås ut. Följdeffekterna blir både sämre tillgång på fisk för småskaligt, kustnära fiske och storskaliga ekosystemförändringar.

Vi vill ha regionala kvoter

Därför menar vi att det här är ett system som måste revideras med helt andra mål i fokus.

Vid sidan av förhandlingarna om fiskekvoter på EU-nivå är det här något som Sverige själva råder över, och som har stor betydelse för fiskbeståndens utveckling. Vänsterpartiet verkar sedan länge för att ITQ-systemet görs om. Vi vill se regionala kvoter där en större del av fångsten hamnar på människors tallrikar, inom ramen för ett ekosystemanpassat fiske.