Oppositionen rasar efter uppgifter om skrotade klimatmål: ”Förödande”

C-ledaren Muharrem Demirok har tidigare hotat med en misstroendeförklaring mot klimat- och miljöministern om klimathandlingsplanen inte visar hur man ska nå målen. I en intervju med Altinget tidigare i veckan varnade han för att regeringens agerande kan ha konsekvenser både för Sveriges anseende internationellt, och för framtida investeringar.

Partiets klimat- och energipolitiska talesperson Rickard Nordin håller med och tycker att det vore ynkligt av regeringen att överge målen.

– I vanliga fall när man inte uppnår sina mål då jobbar man hårdare. Om det är någonting som näringslivet efterlyser så är det långsiktighet och politisk stabilitet. Vi tog de här klimatmålen tillsammans efter långa förhandlingar. Det här vore förödande både för svenskt klimatarbete, men också för svenskt näringsliv, säger han till Altinget.

Miljöpartiet tror inte att en misstroendeförklaring är rätt väg att gå. Men partiets språkrör Märta Stenevi understryker samtidigt att Romina Pourmokhtaris (L) förtroende hänger på att regeringen levererar i klimathandlingsplanen. 

– Hon har vid flera tillfällen bedyrat att man inte är på väg att skrota de nationella målen, och händer det nu så är det klart att vi inte har förtroende för henne, säger hon.

”Klen argumentation”

Enligt uppgifter till Altinget är regeringens strategi att lägga fokus vid de EU-gemensamma målen, i stället för de nationella. En del av regeringens plan är den utredning som John Hassler leder, som ska analysera den svenska politiken i relation till EU:s nya klimatpaket.

Miljökonsulten Magnus Nilsson, som bistår Hassler i arbetet, säger till Altinget att EU-kraven numera ställer hårdare krav på Sverige än de svenska målen.

Men det argumentet håller inte, anser Rickard Nordin (C). 

– Nej, jag tycker att det är en ganska klen argumentation. Det är superbra att EU vill skärpa sina mål, men det betyder inte att Sverige ska backa på sina ambitioner. Vi ska ju vara ledare inom EU, säger han.

Att sikta på att nolla utsläppen till 2045 räcker inte, menar Märta Stenevi, som går hårt åt klimat- och miljöministern.

– Jag får ibland känslan av att hon faktiskt inte begriper vad det innebär att öka utsläppen. Det är inte någonting man kan rätta till genom att komma ner till nettonoll 2045, säger hon.

Altinget har sökt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari som avböjer intervju.