Omicron-varianten verkar ha gjort det vi fruktat

Den nya varianten av sars-cov2, omicron, sprids nu mycket snabbt i Sydafrika. Trots att det nu på södra halvklotet till skillnad från här är lågsäsong för luftvägsvirus. Det och mycket annat antyder att den nya virusvarianten är betydligt smittsammare än dem vi mött hittills.

Ännu mer oroande är dock att detta sker i ett land där långt över hälften av befolkningen redan varit smittade av sars-cov2, och således är immuna mot de tidigare varianter av viruset de mött. Och ytterligare en del av befolkningen är vaccinerad. Den mycket snabba smittspridningen sker alltså trots att en så stor del av befolkningen är immun, att så kallade flockimmunologiska mekanismer borde bromsa takten i spridningen väsentligt.

Risk att omicron gjort det vi fruktat

Det är mycket svårt att från det sistnämnda dra någon annan slutsats än att den nya omicron-varianten av viruset sannolikt gjort det vi alla fruktat att någon variant av viruset ska göra: tagit ett hopp som gör att det inte bara är lite, utan mycket bättre än tidigare virusvarianter på att ta sig undan den immunitet människor fått av den tidigare virusvarianten. Och då är risken också mycket stor att den tar sig undan även den immunitet man fått av att vaccineras med en del av tidigare virusvarianter.

Jag fruktar att vad vi nu ser grusar det hoppet. Även om jag innerligt hoppas att jag har fel.

En sådan tolkning ligger i linje med att omicron har betydligt fler skillnader i sitt utseende från det ursprungliga viruset, än de tidigare ”nya varianter” av viruset som spridits. Den ligger också i linje med att en sådan utveckling är precis vad man kan förvänta sig av ett virus: När många eller de flesta är immuna mot en variant av viruset, kommer den inte att vara lika bra på att spridas, som en ny variant som har förmåga att slippa undan den immuniteten.

Sedan har vi inte vetat hur snabbt eller långsamt en sådan utveckling skulle ske. Jag fruktade innan vi började vaccinera att den skulle komma snabbt. Utvecklingen under det första året med vaccin, där de nya stammar som dök upp bara hade en liten ökad förmåga att smita undan, ingav hopp. Jag fruktar att vad vi nu ser grusar det hoppet. Även om jag innerligt hoppas att jag har fel.

Allvarligare sjukdom hos en oskyddad

Som lök på laxen ger det faktum att omicron i Sydafrika härjar i en huvudsakligen immun befolkning också lite perspektiv på de iakttagelser som gör att många tänker sig att omicron kanske inte ger en lika allvarlig sjukdom, som det ursprungliga viruset: Det vi ser i Sydafrika tycks ju vara vad som sker när viruset smittar någon som redan är immun mot det ursprungliga sars-cov2.

Även om den immuniteten inte skyddar mot att smittas och insjukna, så ger den med intill visshet gränsande sannolikhet ett visst skydd mot att sjukdomen blir allvarlig. Så det är inte alls osannolikt att om omicron stöter på någon som inte är immun – någon ovaccinerad, eller någon som vaccinet inte tagit på – så skulle det ge den personen en värre sjukdom, än om hen stött på den ursprungliga virusvarianten.

Det som med inte obetydlig sannolikhet kan ha hänt är alltså att ett virus som om det träffar en ovaccinerad eller någon som varit så gammal och skröplig med så svagt immunförsvar att vaccinet inte tagit ordentligt, skulle kunna ge en allvarligare sjukdom än det ursprungliga viruset, förändrats så att det tar sig förbi immuniteten mot de tidigare varianterna av viruset tillräckligt mycket för att kunna spridas mycket snabbt även mellan dem som haft sjukdomen och/eller vaccinerats.

Det vill säga: har förmåga att spridas snabbt även mellan vaccinerade med vaccinationspass, därmed smitta dem som arbetar i äldreomsorgen, som eftersom de är vaccinerade i många fall får en så mild sjukdom att de inte märker så mycket av infektionen, och därmed kan föra smittan in till de boende de tar hand om. Där en inte obetydlig andel har så svagt immunförsvar, att vaccineringarna inte gett dem särskilt mycket skydd.

Bromsa smittan snarast möjligt

Med exponentiell spridning (där vi i Sydafrikas i huvudsak immuna befolkning i dag ser en fördubbling oftare än en gång i veckan) är det oerhört mycket enklare och mindre kostsamt för människors tålamod och samhällets ekonomi att bromsa smittspridningen när det är frågan om tio- eller hundratals fall, än när det är frågan om tiotusen- eller hundratusentals.

Så om jag fick ge råd till myndigheter och regering, menar jag att vi så snabbt det bara går bör införa:

1. Dagliga tester av personal i vård och omsorg.
2. Ökad social distansering. Skrota tanken att vaccinpass ska ge trygghet och återinför rekommendation om arbete och studier huvudsakligen hemifrån, återinför gränser för sammankomster (kanske runt 50), återinför gränser för antal personer per kvadratmeter i affärer, restauranger och på gym, sprid tanken att många små julfester är bättre än att samla hela företag, myndigheter eller avdelningar till få stora tillställningar.
3. Försök denna gång på allvar hejda smittan vid gränsen. Vi kommer inte att kunna hindra smittan från att tids nog etablera sig på bred front, men vi kan fördröja dess ankomst tills andra åtgärder (sådana som ovan) gjort att dess spridning begränsas och äldreboenden skyddas.