Ohållbart när diabetespatienter lämnas i sticket av primärvården

För att hålla glukosnivåerna under kontroll kräver sjukdomen egenvård varje dag, året om. Vid långvarigt höga glukosnivåer finns det markant risk att utveckla allvarliga komplikationer såsom hjärt- och kärlsjukdomar. Varje dag dör 5-6 personer i Sverige där diabetes är den underliggande dödsorsaken.

Det behövs därför en fungerande glukossänkande behandling för att minska risken för komplikationer. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvården konstaterar att det finns en kraftigt ökad risk för diabeteskomplikationer om HbA1c (den genomsnittliga glukosnivån de senaste 2-3 månaderna) ligger omkring eller över 70 mmol/mol. Via Nationella Diabetesregistret har vi kartlagt hur stor andel av inrapporterade patienter som är i denna riskzon, bland personer med typ 2-diabetes och insulinbehandling.

Utvecklingen går åt fel håll

Jämförs år 2021 med året innan pandemin så har andelen som riskerar att utveckla komplikationer ökat från 20,2 till 21,1 procent i riket som helhet i denna grupp. Utvecklingen har gått åt fel håll i 11 av 21 regioner.

Tyvärr pekar trendlinjen för innevarande år potentiellt mot försämringar i 15 av 21 regioner. I juni var andelen i allvarlig risk för att utveckla komplikationer 22,5 procent i riket bland personer med typ 2-diabetes och insulinbehandling.

Får vänta på vård

Samtidigt indikerar vittnesmål från primvården att kroniskt sjuka får vänta på vård medan deras hälsa försämras. En helt ny enkätundersökning bland medlemmar i Svenska Diabetesförbundet, bekräftar denna bild.

1 av 5 som lever med typ 2-diabetes upplever att vården fungerar dåligt, när det gäller att få hjälp när de behöver det. I samma grupp är det 23 procent som inte har fått träffa sin läkare under det senaste året, och en lika stor andel uppger att vården fungerar dåligt i relation till kontinuitet i samband med diabeteskontroller.

Insatser krävs för att hejda utvecklingen

Flera åtgärder behövs för att hejda denna negativa utveckling. Livsstilsförändringar är viktiga, men för en mycket stor grupp av personer med diabetes typ 2 behövs mer omfattande insatser. Vi behöver en ökad tillgång till tekniska hjälpmedel, så fler personer med diabetes kan följa sina blodsockervärden och optimera sin egenvård, samt att fler får en aktivt glukossänkande behandling.

En markant ambitionshöjning avseende behandlingsmålen i de nationella riktlinjerna för diabetesvården krävs också för att driva utvecklingen åt rätt håll. För att lyckas måste även läkarna och sjuksköterskorna i primärvården få rimliga förutsättningar att faktisk träffa patienterna och ge en adekvat vård.

Kostnaderna för komplikationer lär öka

Den stora kostnaden för diabetes består av vård kopplad till komplikationer. En studie från år 2020 anslog att komplikationer orsakade av typ 2-diabetes gav anledning till sjukhusvård för 2,5 miljarder kronor, och att kostnaderna för sjukfrånvaro uppgick till 4,9 miljarder kronor år 2016. Kostnader som med stor sannolikhet kommer öka framöver eftersom allt fler får typ 2-diabetes.

År 2030 beräknas cirka 560 000 personer ha diabetes typ 2. Vi kan inte lämna denna grupp i sticket. Det är ohållbart för individen och inte minst ur ett samhällsmässigt perspektiv. Här behöver de regionala politiska beslutsfattarna våga tänka ekonomiskt långsiktigt, och avsätta medlen som behövs för att förbättra diabetesbehandlingen i primärvården.

Annars väntar mycket stora kostnader för komplikationer i framtiden.