OFR: Oacceptabelt att låsa in kvinnor i bristyrken

Individer i bristyrken, i stor utsträckning kvinnor, blir i nuläget indirekt diskriminerade då det är svårare för dem att beviljas Omställningsstudiestöd. Kvinnor i bristyrken har också en högre sjukskrivningsfrekvens – inte minst stressrelaterad - vilket hänger ihop med snävare marginaler, färre kollegor och en högre press. Offentliganställdas Förhandlingsråd, OFR. anser att denna problematik måste adresseras omgående.

Enligt Medlingsinstitutets senaste årsrapport var löneskillnaden mellan kvinnor och män 9,9 procent år 2022. Förutom detta har den tydliga minskning av löneskillnader som sågs mellan 2007 och 2019 stannat av. Årsrapport för 2023, Medlingsinstitutet. De lägre lönerna går också ut över pensionen – ojämställda inkomster leder till ojämställda pensioner, som Pensionsmyndigheten uttrycker det.

En könsuppdelad arbetsmarknad 

En viktig förklaring till att genomsnittslöner skiljer sig åt är att arbetsmarknaden är könsuppdelad. Kvinnor och män arbetar i stor utsträckning i olika yrken med olika lönenivåer. Statistik från SCB 2022 visar att av anställda i kommun var cirka 76 procent kvinnor, i regioner var cirka 78 procent kvinnor och motsvarande siffra i statlig sektor var cirka 53 procent. Inte minst i kommun och region befinner sig dessutom en stor andel av kvinnorna i yrken med hög efterfrågan. Ja, eller bristyrken som de ofta benämns.

Vi har alltså en rådande situation där kvinnor oftare arbetar i bristyrken, trots detta har lägre löner i förhållande till män och där detta även återspeglas i det orangea kuvertet.

Vi har alltså en rådande situation där kvinnor oftare arbetar i bristyrken, trots detta har lägre löner i förhållande till män och där detta även återspeglas i det orangea kuvertet. Och kuvertet är ju inte bara ett kuvert, utan det är den kommande verkligheten för kvinnor och män efter avslutat värv. Den allmänna pensionen påverkas även av den förlust av pensionsintjänande som uppstår vid bland annat sjukdom och föräldraledighet, där kvinnor har högre sjukfrånvaro och män fortsatt tar ut mindre föräldraledighet.

Stress drabbar kvinnor värst 

Att tre av fyra sjukskrivna för stress är kvinnor är även det nära sammankopplat med att kvinnor i större utsträckning arbetar i bristyrken; där marginalerna är snävare, kollegorna färre och pressen högre. Enligt Försäkringskassans rapporter är stressrelaterade sjukskrivningar vanligast bland anställda i välfärdsyrken. I juni 2023 var cirka 42 000 personer, varav 33 200 kvinnor, sjukskrivna för stressrelaterade diagnoser enligt myndigheten. Rekord­många sjuk­skrivningar på grund av stress. 

Som om inte allt detta vore illa nog, har nu en arbetsmarknadsreform – Omställningsstudiestödet, OSS, – gett oönskade konsekvenser för jämställdheten. I början av 2023 beslutade nämligen Överklagandenämnden för studiestöd, ÖKS, att en individ, inte oväntat en kvinna, som arbetade i ett yrke med hög efterfrågan inte skulle beviljas OSS. Ett beslut som dessutom, enligt vår mening, grundas i en övertolkning av lagen.

Det som gör detta än mer problematiskt är att beslutet är praxisbildande. Lagen måste nu därför justeras av riksdagen, för att även individer i bristyrken ska kunna beviljas OSS på lika villkor. Nuvarande praxis innebär att ”hälso- och sjukvårdspersonal och lärare får svårt att ställa om till ett nytt yrke, även om det finns behov av arbetskraft inom det nya arbetsområdet” som det uttrycks i en föreliggande promemoria. Detta kan gälla såväl en fördjupning/specialisering inom samma område, som en utbildning till något annat för en individ som arbetar i ett bristyrke.

Möjlighet att söka stöd 

För att backa bandet lite var OSS det som låg i ena vågskålen när förändringar i Lagen om anställningsskydd, LAS, genomfördes på svensk arbetsmarknad hösten 2022. Förändringar i lagen som berör samtliga individer lika oavsett kön, sektor eller yrke. När denna problematiska praxis från ÖKS hade uppstått, tog det regeringen hela 11 månader på sig att skriva fram en promemoria om en justering av lagen. En justering som föreslås träda i kraft först den 1 januari 2025 med möjlighet att söka stöd första gången för studier som påbörjas efter den 30 juni 2025 för individer i bristyrken. 

En central tanke i en sådan här arbetsmarknadsreform är att det inte bör råda in- eller utlåsningseffekter, då det förutom rättviseaspekter också riskerar att leda till oönskade ”skevheter”. Säkerligen kommer individer välja att lämna bristyrken, men det kommer likväl vara individer som väljer att gå motsatt väg. Statistiken kring dem som beviljats OSS hittills, även om det inte är några större numerärer, bekräftar till stor del också att det på längre sikt troligtvis kommer vara något av ett ”nollsummespel” i rörlighet mellan sektorer och branscher.

Accepterar inte 

Vill man på ett tydligare sätt styra individers val framöver, är det självfallet rimligare att göra detta genom hur man dimensionerar utbildningsutbudet eller genom att ge tydliga incitament kring varför en individ bör ställa om i en viss riktning, till ett visst yrke. Att indirekt diskriminera främst kvinnor på svensk arbetsmarknad genom att låsa in dem i deras nuvarande yrke, är däremot inte hållbart. Det är självfallet också en ordning som OFR, vars medlemsförbund representerar många offentliganställda i bristyrken, inte kan acceptera.

OFR anser mot bakgrund av detta att:

1. Det kring arbetsmiljön i offentlig sektor behöver arbetas än mer aktivt med förebyggande åtgärder och kring arbetsbelastningsproblematik framåt – i syfte att minska obalansen mellan krav och resurser
2. Det allmänna pensionssystemet på ett bättre sätt behöver kompensera för den förlust av pensionsintjänande som uppstår vid bland annat sjukdom och föräldraledighet
3. Justeringen i lagen om Omställningsstudiestöd avseende personer i bristyrken genomförs snarast

De saker som OFR nämner ovan är självfallet heller inte tillräckliga i sig, då en komplex problematik som bristen på jämställdhet på svensk arbetsmarknad kräver en palett av åtgärder. Förslagen utgör i vår mening endast ett minimum av vad man kan kräva kring akuta frågor som bör kunna adresseras snarast och som tydligt ligger på OFRs bord, som central förhandlingsorganisation för offentliganställda, att ha synpunkter kring och agera för.