Odenberg ifrågasätter målet 100 procent förnybart

Det är nästan ett år kvar innan Mikael Odenberg lämnar posten som generaldirektör för Svenska kraftnät, men han vet redan vad han kommer vara allra mest nöjd med. Till och med stolt. Det är den 40 mil långa sjökabeln mellan småländska Nybro och litauiska hamnstaden Klaipeda.

– När jag började på Svenska kraftnät var det ingen från svensk sida som tyckte att projektet var en bra idé, ur ett nyttoperspektiv. Men jag hade lite vidare referensramar när jag tillträdde och bestämde mig för att vi skulle genomföra det, säger Mikael Odenberg om den nyligen invigda förbindelsen Nordbalt som kopplar samman det svenska stamnätet med Baltikum.

Inför Litauens EU-inträde krävde EU en stängning av kärnkraftverket Ignalina. Den som ställer sådana villkor bör vara beredd att ta de moraliska konsekvenserna, enligt Odenberg.

– Därav följer ett ansvar och det har vi tagit, säger han om Nordbaltkabeln.

Lämnar staten åt sitt öde

Företagen ser till produktion och profit. Det skiter jag i. Mitt intresse är vattenkraftens reglerförmåga.

Mikael Odenberg ska hålla "full fart ända in i kaklet" till och med den sista februari, när han slutar. Vad han ska göra sedan vet han inte.

– Inte något mer i staten i alla fall. Efter 25 år i statens tjänst är det dags att ställa sig till den privata arbetsmarknadens förfogande.

Två månader innan han slutar, vid årsskiftet, ska den parlamentariska Energikommissionen ha tagit sig över mållinjen under ledning av energiminister Ibrahim Baylan (S).

– Det klarar de nog, det har de ju sagt att de ska.

Det saknas inte höga tonlägen i den energipolitiska debatten om framtiden och Mikael Odenberg lindar sällan in sina åsikter. Men i grund och botten tycks han ha mycket gott hopp om att Sverige ska klara omställningen bra.

– Vi har tid på oss att ställa om och vi har bra förutsättningar. Men om brist på ändliga resurser inte är problemet, utan klimatfrågan, så blir ju frågan är om det är klokt att 100 procent förnybart ska vara det överordnade målet. Är det smart?

Vad ska man ha för mål i stället?

– Ja, då borde det väl snarare vara 100 procent koldioxidfritt.

Vilken blir skillnaden?

– Det leder bland annat till att kärnkraften är med på sina egna meriter, i stället för att räknas bort i förväg.

Tillgången på energi är inget problem, utan att elen ska finnas där när den behövs, det vill säga även när det är kallt och det inte blåser. I en rapport till regeringen i december ger Svenska kraftnät en bild av vilka problem som Sverige står inför när elsystemet ska anpassas till en ökande mängd väderberoende elproduktion.

"Det finns lösningar och åtgärder att vidta för de utmaningar som identifierats i detta uppdrag men det är inte självklart vilken lösningsstrategi som ska tillämpas, vem som har ansvar för att de genomförs och hur kostnaderna ska fördelas. Roller och ansvar för att de åtgärder genomförs, som krävs för att elsystemet upprätthåller sin robusthet behöver därför tydliggöras."

– Det är mitt privilegium att stå för problemformuleringen, andra får ge svaren, säger Mikael Odenberg.

Värnar svensk vattenkraft

Under torsdagen är det debatt om den småskaliga vattenkraften i riksdagen. I Svenska kraftnäts årsredovisning lyfter Mikael Odenberg vattenkraftens betydelse för svensk energiproduktions reglerförmåga: "Den reglerförmågan bygger på att stora vattenmängder kan flyttas i de norrländska vattenmagasinen men hotas av nya miljödomar och oklok implementering av EU:s vattendirektiv."

– Mycket handlar om hur man definierar vattendragen. Om de är kraftigt modifierade eller ej. Om man gör en rigid implementering, så är risken att man förstör produktionsmöjligheter. Företagen ser till produktion och profit. Det skiter jag i. Mitt intresse är vattenkraftens reglerförmåga.

Fokus från Havs- och vattenmyndigheten och Energimyndigheten ligger på att hitta en framkomlig väg för den storskaliga vattenkraften, medan den småskaliga vattenkraften i södra Sverige möter ett tufft motstånd. Ur Odenbergs kraftnätsperspektiv är även den småskaliga vattenkraften viktigt.

– Även om den inte är reglerbar på det sätt att vi på Svenska kraftnät kan sitta styra dammluckorna, så bidrar den till regleringsarbetet och minskar den restpost som vårt kontrollrum har att ta hand om. Dessutom ligger produktionen i södra Sverige – nära konsumtionen.

Om man skulle fråga exempelvis miljörörelsen om deras syn på den småskaliga vattenkraften...

– Då får du ett annat svar. Här rör det ju sig delvis om motstående intressen. Men från min utgångspunkt är all vattenkraft viktig. Det är ett problem att all miljöprövning bara tar lokala hänsyn, när det är globala miljöproblem som vi försöker lösa med våra åtgärder. 

Feltänkt om miljövänligare effektreserv

I maj ska riksdagen rösta om en förlängning av effektreserven till år 2025, den reservkraft som Svenska kraftnät har ansvar för att upphandla och för att aktivera när elbrist hotar under kalla vinterdagar. I propositionen från regeringen föreslås att Svenska kraftnät ska, i den mån det är möjligt, ställa tydliga miljökrav vid upphandlingen. I dag består den kraftverk som upphandlas av oljeeldade kraftverk som snabbt kan sättas igång vid behov. Frågan om en mer miljövänlig effektreserv kallar Mikael Odenberg för en "skendebatt".

– Huvuddelen av den förnybara elproduktionen är helt värdelös i ett effektreservsperspektiv. Och finns den förnybara energin tillgänglig, då ska vi inte undanhålla den från marknaden genom att låsa in den i effektreserven. I grund och botten handlar effektreserven om att hålla liv i anläggningar som annars skulle avvecklas. När de används är det så extremt korta drifttider att miljöpåverkan är försumbar, säger Mikael Odenberg.

Enligt lagförslagen ska lagändringarna om effektreserven träda i kraft den 1 juli 2016. Med andra ord hinner Mikael Odenberg att upphandla en effektreserv en sista gång – men med utrymme att ställa miljökrav – innan han slutar i februari.

Rekryteringen av efterträdaren är redan långt gången på Regeringskansliet, ansökningstiden har hunnit gå ut.

– Det är bra att man ute i god tid. När jag tillträdde hade posten som gd varit vakant under ett år. Det har vi inte råd med, det behöver finnas någon på plats när jag går.