Nytt inspel i EU-strid om kartläggning av skogen

Med hänvisning till vikten av att skogens bidrag till ”målen för klimatet, den biologiska mångfalden,
landsbygdsutvecklingen och den hållbara bioekonomin” har EU-kommissionen lagt ut en första skiss till en kommande förordning som ska skapa en EU-ram för skogsövervakning och strategiska skogsplaner. 

Syftet ska vara att förbättra skogsövervakningen genom att ”tillhandahålla aktuella, validerade, samstämmiga och fritt tillgängliga uppgifter i hela EU för en regelbunden och kostnadseffektiv rapportering om prioriterade ämnen som är relevanta för EU:s politik” och bland de förslag till styrmedel som diskuteras nämns både fjärranalys via satellit och gemensamma markbaserade provmetoder.

Initiativet, som kan utmynna i ett förordningsförslag under andra kvartalet år 2023, kommer samtidigt som det pågår intensiva diskussioner mellan medlemsländerna om reglerna för mätning och bokföring av kolförråden i skog- och markbrukssektorn ska förändras inom den så kallade Lulucf-förordningen.

Det är i det förslaget inte direkt på tal att få på plats en gemensam metod, men signalen att gå mot mer gemensamma metoder har redan lanserats där, och då stött på rejält med motstånd hos medlemsländerna. Hans Petersson, SLU-forskare som arbetar med riksskogstaxeringen, pekar på flera orsaker kring varför det är känsligt på just skogsområdet.

– Min bedömning är att stora delar av miljöorganisationerna och skogsindustrierna i Sverige är överens om att medlemsländerna själva ska få ta fram officiell statistik om skogarna, skogsprodukter och miljön. Skogen är och har varit viktig för Sverige och därför har vi långa konsistenta tidsserier av data med god kvalitet på nationell nivå. Andra länder där skogen spelat mindre roll kan dock behöva få ett stöd, säger han till Altinget.

Finns det inte fördelar med att få mer gemensamma metoder?

– Ja, om fjärranalysen används för att kalibrera markdata kan skattningarna bli noggrannare, men det bygger på att markmätningarna representerar medlemsstaten och är insamlade på ett aktuellt och representativt vis. Denna ansats brukar kallas modellassisterad och har fördelen av att skattningarna bör bli utan bias. Fjärranalysen kan tas från en gemensam källa men data från ländernas riksskogstaxeringar utgör sannolikt den enda källan som uppfyller kraven på markdata, säger Hans Petersson.

Samtidigt pekar han på att det finns stora osäkerheter i datan som levereras från flera EU-länder och att det därmed finns potential att höja lägstaribban. Men den modell som förespråkats tidigare från Bryssel tror han inte lika mycket på, utan istället kan då befintliga metoder hos medlemsländerna istället behöva resursförstärkas.

– Men då handlar det snarare om att skjuta till resurser så att de befintliga riksskogstaxeringar som finns i många länder kan göra arbetet.