Nyårsenkät: Det önskar vi oss av 2022

Politiska reformer, bredare anslag och höjda ambitioner. Förväntningarna inför nästa år är flera bland de ministrar, generaldirektörer och intressenter som också bidrar med sina perspektiv på politiken 2021 i Altinget Infrastrukturs nyårsenkät.

Vad var bäst inom infrastrukturpolitiken år 2021 och vad hoppas parter på nästa år? Läs Altinget Infrastrukturs jul- och nyårsenkät.<br>
Vad var bäst inom infrastrukturpolitiken år 2021 och vad hoppas parter på nästa år? Läs Altinget Infrastrukturs jul- och nyårsenkät.
Foto: Terje Pedersen/NTB/TT
Jacob Hederos

Foto: Region Stockholm
Khashayar Farambar, digitaliseringsminister (S)

Vad var bäst 2021?

– Inom digitaliseringen skulle jag säga att det är vi ändå börjat diskutera de stora framtidsfrågorna. Jag ser det som att digitaliseringen har tre stora samhällsproblem som vi ska lösa. Det är öka människors inflytande och makt i vardagen, att sluta klyftorna och öka jämlikheten, och att skapa större trygghet och en stark demokrati. Jag ser nu i alla våra samtal som kommer upp, även de besvärliga kring regleringen av Tiktok och de andra plattformer, och i samtalen kring elektronisk identitet, och hur samtalen om hur alla personer i landet ska ha tillgång till bredband i hela landet. Vi tar vi avgörande steg nu.   

Vad ser du fram emot 2022?

– Jag ser digitaliseringen i tre lager. Där det ena är det fysiska lagret, med bredband och 5G-utrullningen och tillgången till själva nätet, det andra är den digitala infrastrukturlagret, med elektroniska ID och avtalsskrivningar och liknande. Och det tredje lagret är applikationerna, som levererar nytta till människor. Jag ser fram emot att se till att nivå ett och två är så trygga och så bra levererade som möjligt, att vi har massor av leverantörer som levererar värdefulla tjänster till människor.

– Sedan kommer det att komma en viktig diskussion om vilken riktning vi ska ha i regleringen av sektorn. Det är lite som när bilen kom. Det är en fantastisk frihetsprodukt, men den var också vansinnig. Men kunde köra överallt, det fanns ingen avgasrening, inget säkerhetstänk. Allt eftersom har det reglerats till att ge nytta för människor, så ska vi göra med digitaliseringen också.

 

Foto: Tech Sverige
My Bergdahl, näringspolitisk expert, Tech Sweden

Vad var bäst 2021?

– Det var nog att 5G-auktionen äntligen kunde genomföras. Den planerade att genomföras 2019, men försenades. Tillstånden som auktionerades ut är en grundförutsättning för att operatörer ska kunna erbjuda tjänsterna, och börja rulla ut näten. Sverige var först med utbyggnaden av 2G, 3G och 4G, men är långt efter när det gäller 5G.  En del i det är att auktionen sköts upp, och försenades så kraftigt.

Vad ser du fram emot 2022?

– Rent konkret hoppas jag så klart att våra frågor ska komma fram i valdebatten. Jag kan också tycka rent generellt att det som är viktigt framåt är att säkerställa att alla de olika regler som finns och som presenteras samlat inte skapar en situation där det blir oöverstigligt att ta sig in på marknaden. Det är så mycket lagstiftning, både nationellt och på EU-nivå, så det finns en viss oro att vi håller på att skapa regulatoriska monster som gör det svårt att se hur man ska agera rätt.

Intressant, digitaliseringsministern lyfte just en liknelse av att det är samma sak som när bilen kom, man måste kliva in efteråt och se till att få ordning på marknaden?

– Vad roligt att han tog det exemplet. Men då kan man ju säga att det fanns en gammal engelsk lag (Red Flag Act) som reglerade att bilar skulle framföras på samma sätt som hästtransporter. Det gjorde ett det gick en person framför bilarna för att se till att bilarna inte körde för fort. Det kan man ju konstatera kanske inte var bästa sättet att reglera dem. 

 

Foto: Robin Thunholm, Happify
Anne Vadasz Nilsson, generaldirektör Energimarknadsinspektionen

Vad var bäst 2021?

– Det är många saker som hänger ihop som är bra, men också en utmaning. Den främsta är nog att tillståndsfrågorna har kommit i fokus. Där är EI en viktig spelare, även om vi inte har alla bitar. Det som har blivit tydligt är i alla fall att alla måste bidra, inte bara myndigheterna.

– Men vi har också fått en välkommen förstärkning för att jobba med frågorna på 40 miljoner. Och visst, de föreslås trappas ner framöver, men jag sitter precis här med utkast till budgetunderlag som trycker på att det här är ett långsiktigt arbete. Detta har gått från att vara ett område som ingen tyckte var så viktigt, till att vara stekhett.

Vad ser du fram emot 2022?

– Tittar man generellt så är energifrågorna jätteheta och frågorna i debatten blir ibland lite över hela kartan. Sedan är det politikens liturgi, lite. Men förhoppningsvis kan vi få ett lite rätt fokus framåt.

Vad menar du med ett rätt fokus?

– Debatten blir inte med sanningen överensstämmande, den blir högspänd. Sen är det lätt för en myndighet att säga det, som jobbar med de här frågorna varje dag. Men det vore bra om det fanns en bred politisk enighet om prioriteringarna framåt.

– Men det är tyvärr väldigt många stjärnor som står i en konstellation samtidigt just nu, och förhoppningen är kanske egentligen hopplös, eftersom vi går in i en valrörelse och då får man förstå att då är det politikens spelregler som gäller, och inte lika mycket ”hur ska vi hjälpas åt för att fixa det här”.

– Men jag hoppas även att vissa marknader tar fart. Jag tror exempelvis att flexibilitetsmarknaderna, där kunderna kan vara mer aktiva, triggas av att det, tyvärr, är rätt så höga priser. Det vore bra kortsiktigt, eftersom det är en outnyttjad resurs, även om vi långsiktigt också måste bygga ut.

– För EI:s del är den stora frågan hur vi ska reglera nätbolagen framåt. Där har vi både en EU-dom och flera pågående rättsfall i Sverige som påverkar frågan.

 

Foto: Trafikverket
Lena Erixon, avgående generaldirektör på Trafikverket

Vad var bäst 2021?

– Det som har varit glädjande är att även om det har varit ett politiskt rörigt läge –  där vi exempelvis fick direktiven för nationella planen av en övergångsregering – så har våra frågor varit politiskt angelägna och prioriterade. Det har ju satsats mer på vår verksamhet. Sedan är ju behoven stora, och önskemålen ännu större, så vi har haft en tuff prioritering överlag när vi lagt den nationella infrastrukturplanen den sista november. Den är viktig såväl  nationellt som regionalt och lokalt.

Vad ser du fram emot 2022?

– Det som går fort nu och där det sker stora förändringar, är det som nu händer i norra Sverige. Där handlar det om hur Trafikverket med flera ska växla upp och svara mot behovet som kommer med alla stora industrietableringar. Det ska bli intressant att följa.

Foto: Sverigedemokraterna
Thomas Morell, trafikpolitisk talesperson och riksdagsledamot, Sverigedemokraterna

Vad har varit bäst 2021?

– Jag tycker att det bästa är att vi har fått gehör för mycket av det vi vill få fram om transportnäringen bland andra partier. Frågan har varit uppe till diskussion, inte bara i riksdagen, utan också i övriga samhället. Man börjar förstå att det är inte bara ett problem för åkerinäringen, utan det är ett problem för samhället. Den olagliga verksamheten är en näringstillförsel till andra delar av kriminaliteten, och den tillförseln måste vi klippa av. Det budskapet håller på att landa, inte minst hos allmänheten. 

Vad ser du fram emot 2022?

– Det vi hoppas är att få så många partier som möjligt att förstå logiken med att det inte är någon poäng med att lägga flera hundra miljarder på höghastighetsjärnvägen när vi behöver göra så mycket för att få vår finmaskiga infrastruktur att fungera. Och då pratar vi både väg- och järnväg

Men det är ju S som bestämmer själva?  

– Vi hoppas innerligt naturligtvis att de öppnar fönstret och släpper in lite friskluft i rummet så att de tänker klart. Det är vansinnigt att lägga så mycket pengar på någonting som sätts i drift 2045, som ändå låser ute alla transporter i det finmaskiga väg- och järnvägsnätet.

 

Foto: Avfall Sverige
Tony Clark, vd, Avfall Sverige

Vad var bäst 2021?

– Det jag vill lyfta fram är det förslag som ligger kring fastighetsnära förpackningsinsamlingen, LÄNK där jag tycker vi under året har haft ett väldigt bra samarbete med producenterna. Vi har haft en nära och bra dialog för att hitta ett system som är bra för Sverige, som är enkelt och gör det lätt att göra rätt.  Regeringen har ju lyssnat på oss tillsammans i branschen och vi börjar närma oss en lösning där, vilket jag ser väldigt positivt på.

Vad ser du fram emot 2022?

– Vi har börjat jobba med ett harmoniserat skyltsystem för insamling av produkter,  där vi först enats i norden nu i veckan. Men vi har också ett samarbete genom FN kring detta, och förhoppningen är att det ska sprida sig till fler länder, men också olika producenter, så att det blir enkelt för konsumenter att var man än åker veta var man ska slänga den förpackning som man har i handen.

Foto: Agnes Stuber
Jens Holm (V), ordförande riksdagens trafikutskottets

Vad var bäst 2021?
–  Bäst var den bortglömda artikel 29 i Glasgowdeklarationen vid Cop26. Där har alla länder, inklusive Sverige och EU, förbundit sig att höja sina klimatåtaganden om minskade utsläpp- Och detta ska ske under 2022.

– Ser därför fram emot att ligga i som en iller för att Annika Strandhäll och EU ska höja klimatambitionerna.

 

Foto: Gröna Bilister
Marie Pellas, ordförande Gröna Bilister

Vad var bäst 2021?

– Att vi fått miljödeklarationen vid drivmedelsstationerna på plats är verkligen den största, eller i alla fall en av de större, sakerna som har hänt under året. Det är ju en ren ”Gröna bilister”-produkt från start till mål, och det är ju jättehäftigt att den äntligen är på plats. Det firade vi rejält när det var klart!

– Den andra vinsten, som inte är lika mycket en ”Gröna bilister” vinst, men som vi fajtades för rejält, är att miljöbilsdefinitionen inte tog bort biogasfordon. De ville ju ändra definitionen som var mindre än ett år gammal, vilket vi tyckte var uruselt.

Vad ser du fram emot?

– Generellt skulle jag vilja att man inte bara tänker elbil framåt. Hållbar mobilitet får vi inte endast genom elbilar. Utan vi måste resa med bil när vi har behov, inte för att vi har en vana. Och det är bland annat det som vårt kommande namnbyte representerar och står för. Vi löser inte klimatkrisen genom el eller andra hållbara bränslen, utan vi måste minska på antalet körda mil.

– Att försöka ändra vårt beteende, det är något som Gröna bilister och många fler vill ha upp på tapeten på ett helt annat sätt än idag. Jag är inte kritiskt mot bilar som sådant, men när varannan resa är under fem kilometer, då är jag inte så säker att det är behov, utan också vana. Men att minska på bilismen är kanske inte en så spännande politisk potatis.

Nämnda personer

Anne Vadasz Nilsson

Jur. kand. (Uppsala uni., 1993)

Jens Holm

Tidigare riksdagsledamot (V)
fil.mag i sociologi (Uppsala uni. 1996)

Lena Erixon

Styrelseordförande SPV
Förvaltningslinjen (Stockholms uni. 1982)

    E-post Politik på allvar

    Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget