Ny skolform föreslås – ”Komplement till kommunala yrkesutbildningar”

En rapport från SCB visar på svårigheter för utrikesfödda personer i gymnasieskolan och på arbetsmarknaden. Liberalerna föreslår en ny utbildningsform för arbetslösa som saknar gymnasial utbildning, yrkesskolan, som ska styras efter arbetsmarknadens behov.

Foto: Fredrik Sandberg/TT
Rebecka Prahl

En färsk SCB-rapport både bekräftar redan kända insikter om ungdomar med utländsk bakgrunds svårigheter i gymnasieskolan och på arbetsmarknaden, men ger också en uppmuntrande bild av att möjligheten att bryta den statistiska normalbilden.

Elever med utländsk bakgrund lämnar mer sällan gymnasiet med slutbetyg. För de som avslutar gymnasiet är snittbetygen lägre än för elever med svensk bakgrund. Rapporten visar också att den här gruppen mer sällan är i arbete 10 år efter gymnasiet.

Men, det finns också en ljuspunkt i statistiken. De elever med utländsk bakgrund som tar sig igenom gymnasiet och sedan börjar jobba landar med ungefär samma livslott som deras klasskompisar med svensk bakgrund, om man ser till medianlön. 

Olika utbildningsval

Rapporten visar även skillnader i utbildningsvalen under och efter gymnasieskolan, vilket också påverkar framtida inkomster. Exempelvis väljer utrikes födda oftare vård- och omsorgsutbildningar.

En annan detalj är att utrikes födda som klarar gymnasiet och läser vidare ofta går direkt till högskolestudier, medan svenska ungdomar oftare tar ett sabbatsår, vilket påverkar inkomstutvecklingen, positivt för den förra gruppen och negativt för eleverna med svensk bakgrund.

För få läser yrkesprogram

Såväl skolfrågor som arbetsmarknadsintegration var viktiga områden när Liberalerna samlades i Linköping. Flera av partiets förslag syftade till att lösa arbetskraftsbristen och ett alternativt förslag till gymnasieskolan presenterades. 

Fredrik Malm (L).
Fredrik Malm (L). Foto: Magnus Fröderberg

Ett problem som partiet ser med gymnasieutbildningarna är att det i dag är för få elever som läser yrkesprogram på gymnasiet. 

– Liberalerna var med och tog bort högskolebehörigheten på yrkesprogrammen för tio år sedan för att minska avhoppen, men det fick snarare effekten att färre sökte programmen. De flesta 16-åringar vill inte stänga dörren till att komma in på universitetet, säger Fredrik Malm, Liberalernas skolpolitiska talesperson, till Altinget. 

Könsskillnader

Men enligt Malm är detta bara är en liten del av sanningen till varför intresset för yrkesutbildningar har svalnat. 

– Yrkesprogrammen måste kunna vara moderna program som också är knutet till 3D, hållbarhet, agenda 2030 och liknande, menar han.

– Det behövs också insatser för att få fler tjejer att söka. Generellt har flickor bättre betyg än pojkar men det finns en djup, månghundraårig, nedärvd attityd och könsrollsmönster som gör att för få tjejer går in i de yrkesförberedande programmen.

Yrkesskolan

För att lösa problemet med bristyrken och samtidigt få in de som saknar gymnasial utbildning på arbetsmarknaden vill Liberalerna införa en ny utbildningsform, yrkesskolan. Yrkesskolan ska vara inriktad mot yrken som plattläggare, undersköterska och personlig assistent och finansieras av staten. 

Roger Haddad (L). 
Roger Haddad (L).  Foto: Magnus Fröderberg

Yrkesskolan ska ses som ett komplement till de kommunala yrkesutbildningar som finns i dag, menar Roger Haddad, Liberalernas arbetsmarknadspolitiska talesperson. 

– Vi har redan vuxenutbildning och yrkesvuxenutbildning som jag tycker är jättebra. Vi har yrkeshögskola, men det här är inte yrkeshögskola, utan det här är för de som är arbetslösa och som saknar en gymnasieutbildning, säger han till Altinget. 

Varför vill ni att yrkesskolan ska vara en egen skolform? 

– I rapporter vad gäller långtidsarbetslösa och personer som står långt ifrån arbetsmarknaden kommer man tillbaka till utbildning hela tiden. Arbetsförmedlingen har inte resurserna och det ingår inte riktigt i deras uppdrag att utbilda människor. Då är man beroende av det reguljära utbildningssystemet. Men alla kommuner, inte minst mindre orter, erbjuder inte alltid ett bra utbud. Då skulle man genom arbetsmarknadspolitiken komplettera med utbildningsinsatser. 

– Det är en oerhört effektiv insats att erbjuda människor yrkesinriktad utbildning. Det snabbar på etableringen på arbetsmarknaden. Därför behöver staten kunna gå in och stötta i form av yrkesskolor för att lösa det här med bristyrken, säger Roger Haddad. 

Nämnda personer

Fredrik Malm

Riksdagsledamot (L), ordförande i utbildningsutskottet, andre vice partiordförande, skolpolitisk talesperson
Statskunskap, historia och nationalekonomi (Stockholms uni. och Uppsala uni. 1999)

Roger Haddad

Oppositionsråd (L) Västerås, gruppledare Liberalerna i Västerås
Pol. mag i statsvetenskap (Mittuniversitetet, 2003)

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget