Nordiskt energisamarbete skyndar på omställningen

Det nordiska kraftsystemet är unikt i sina många energiresurser som kan spela på lager. Norge och Sverige har stora vattenkraftresurser. Finland och södra Sverige är bra på kärnkraft. Danmark har varit ett föregångsland för vindkraft.

För att ha tillräcklig justerbar effekt behöver vi fler ben att stå på. Då kommer vi inte förbi kärnkraften.

De nordiska länderna har haft ett utbyte sedan 60-talet. Elnäten är väl anslutna. Vi har en av de mest välfungerande kraftmarknaderna i världen. Varför tänker inte länder mer fullständigt för att nå klimatmålen?  I dag producerar det nordiska kraftsystemet uppskattningsvis 425 terrawattimmar per år. Behoven till år 2050 kräver nästan en fördubbling av elproduktionen. Det finns ingen potential för större mängder ny vattenkraft utan att man använder nya vattendrag, något som strider mot FN:s naturavtal.

I praktiken kommer många av dagens kärn- och vindkraftsproduktion också att ha använt sin livslängd. Därför måste mer än 500 årliga nya terrawattimmar finnas på plats före år 2050. Ökningen kommer främst att komma från vindkraft och kärnkraft, med solkraft som komplement.

Norge har i sin vattenkraft hälften av lagringen i hela Europa. Men även om du har ett stort batteri tar det lång tid att ladda och tömma. Kapaciteten är endast 30 gigawatt, ungefär en tredjedel av den installerade effekten i Norden. Större behov av snabbare reglering i vattenkraftproduktionen kan också få negativa miljökonsekvenser om förbättringar inte görs i vattendragen.

Under år med lite tillförsel i vattenmagasinen är det även lite vind. Detta kommer att gå mest utanför Norge under så kallade torra år. Norge riskerar därmed att sakna kraft när den behövs som mest. Utmaningar med effektbalansen är betydande även i de övriga nordiska länderna. I en tid av både klimatförändringar och extremt väder år vi inte göra oss ännu mer sårbara genom att bara bygga ut energikällor som är väderberoende.

För att ha tillräcklig reglerbar effekt behöver vi fler ben att stå på. Då kommer vi inte förbi kärnkraften.

Norden behöver en robust energimix

Svenskt Näringsliv pekar ut en teknikneutral väg for Sverige i sin långsiktiga analys av möjliga energiscenarier. Rapporten visar hur man får den mest lönsamma energimixen om man försöker bygga ut en bra mix av kärnkraft, vindkraft och vattenkraft. Samma sak har också börjat göras i Norge.

Genom att bygga ut kärnkraft kommer man öka värdet på den mer reglerbara vattenkraften. Kärnkraft som bas kommer att kunna frigöra vattenkraften för att bättre kunna samspela med vindkraft. Vid NTNU har en ny forskningssatsning startats för att titta på kärnkraftens roll i ett förnybart energisystem.

Sverige kommer att satsa stort på kärnkraft, bland annat så kallade små modulära reaktorer (SMR) baserade på befintlig, beprövad teknik. Med löpande band-produktion kan du möjliggöra en snabbare utbyggnad än de lunnare vi har sett de senaste åren i väst. 

Nordiskt kärnkraftssamarbete?

På kort sikt är det klart enklast att bygga ut fler kärnkraftverk i Sverige och Finland.  Mer kärnkraft som baskraft kommer att vara till stor nytta för hela den nordiska kraftmarknaden, inklusive Norge och Danmark, som än så länge inte har haft kommersiella kärnkraftverk.

Om Sverige bygger en eller flera reaktorer nära Barsebäcksregionen kan det stärka försörjningstryggheten till Danmark. Det finns också planer på att bygga ny kärnkraft på Ringhals utanför Göteborg, vilket kommer att stärka den norska maktbalansen med tillräcklig överföringskapacitet

Det bör också ordnas så att Norge och Danmark kan bygga kärnkraft, så att man får en bra mix av energilösningar även i dessa länder. Ett stort hinder för detta är att få folkvalda politiker att spegla befolkningens åsikter i frågant. Det ser vi i opinionsmätningar i Danmark och Norge där majoriteten av invånarna är för kärnkraft.

För att igång kärnkraft snabbare måste man kapa tiden för tillståndsprocesserna. Ett gemensamt system för kärnkraft i Norden bör därför inrättas, vilket Kanada och USA planerar. Det här är inget enkelt jobb. Vi bör därför inleda dessa samtal så snart som möjligt. Det bör också utformas avtal för hur det radioaktiva avfallet ska lagras. Genom att samarbeta inom det området kan kostnaderna reduceras drastiskt. De sparade pengarna kan användas till initiativ för att reducera lagringsbehovet. Det kan handla om allt från forskningsprojekt till insatser för företag som vill använda avfall som produkt i avancerade reaktorer eller för att omarbeta avfall för återanvändning

Danmark och Sverige visar vägen inom havsbaserad vindkraft

På samma sätt bör de nordiska länderna samordna vindkraftsutvecklingen. På grund av brist på utrymme på land kommer mer av den nya vindkraften att byggas till havs. Danmark och delvis Sverige har goda förutsättningar att bygga mycket havsbaserad vindkraft på grunt hav i Nordsjön, Kattegatt och Östersjön. Det är betydligt billigare än den flytande havsbaserade vindkraft Norge planerar att bygga. Världen – och Norden – står inför en enorm uppgift. Vi måste därför använda alla de utsläppsfria energilösningar vi har och bygga vidare på det som har fungerat. Klimatförändringarna påverkar oss som helhet, och problemet måste därför också lösas tillsammans. Om det är en region i världen som är väl rustad att göra just detta, så är det Norden.