Nordisk strid mot EU:s minimilön: ”Det är en principfråga”

Det är inte vardagsmat att Danmark drar EU-kommissionen och Europaparlamentet inför rätta. Under detta årtusende har det bara hänt två gånger, och ingen av gångerna har det handlat om att kasta ett helt nytt direktiv direkt i soptunnan.

Det ändrar nu Danmarks arbetsmarknadsminister Ane Halsboe-Jørgensen (S) på. På onsdagen meddelade hon EU-domstolen i Luxemburg att Danmark vill ha prövat om ny reglering om minimilöner över huvud taget ligger inom EU-rättens räckvidd.

Ministern gör klart att hon har ”den största respekt” för dem som kämpar för att säkerställa anständiga löner för människor.

– Detta handlar enbart om att få en principiell avvägning om vad som är en dansk angelägenhet och vad som är en EU-fråga, säger Ane Halsboe-Jørgensen i en intervju med Altinget.

Direktivet, som flera danska regeringar har kämpat emot, kräver inte uttryckligen att länder som Danmark som inte har minimilön måste införa en sådan. Det dikterar inte heller en minimilön för andra länder. I stället fastställs vissa parametrar för vad en tillräcklig minimilön måste leva upp till, samtidigt som man försöker främja kollektivavtalssystem som de som används i såväl Danmark som Sverige.

EU-kommissionen bedyrar att det handlar om arbetsvillkor, som EU får lov att lägga sig i. Men den danska regeringen konstaterar att EU-fördragen specifikt klargör att ”löner, föreningsrätt, strejkrätt eller rätt till lockout” är något som nationalstaterna själva bestämmer över.

Därför vill regeringen att EU-domstolen skall slå fast att detta är ett område som unionen måste hålla tassarna borta från, och på så sätt dra ett streck i sanden innan fler lagar föreslås på ett område som i den danska kontexten är strikt reserverat för arbetsmarknadens parter. Utspelet har också stöd av en stor majoritet i folketinget och bland fackförbunden.

Både forskare och diplomater från andra länder har gjort klart att Danmarks agerande kan skapa dåligt stämning inom unionen. Direktivet har varit ett flaggskeppsprojekt för den sittande kommissionen. Det antogs av en majoritet på 505 av de 705 EU-parlamentarikerna, och endast Sverige röstade tillsammans med Danmark emot förslaget i ministerrådet. Samtidigt har Danmark under lagstiftningsprocessen fått så många hänsynstaganden inskrivna att det danska arbetsmarknadsdepartementet självt har konkluderat att Danmark redan följer direktivet.

Därför har det också varit ett beslut som har dröjt länge, med en ansökan som föll på sista dagen av tidsfristen. Ändå förnekar Ane Halsboe-Jørgensen att det har varit ett svårt beslut.