Nordens kungar och statsministrar jultalade om beredskap och gemenskap

Kriget i Ukraina, höga priser och ungdomar var tre teman som återkom i de tre skandinaviska statsministrarnas nyårstal. Men det mest konkreta politiska förslaget kom från Norges statsminister Jonas Gahr Støre, som lovade att höja åldersgränsen för användning av sociala medier.

Ukraina återkom också i de tre skandinaviska kungarnas tal, där särskilt Norges kung Harald och Danmarks kung Frederik höll mycket personliga tal, medan den svenske kungen lyfte fram vikten av mer nordiskt samarbete.

Mette Frederiksen talade om tillit

Den danska statsministern får ibland kritik för att se kriser överallt. I sitt nyårstal försökte de danska Socialdemokraternas ledare Mette Frederiksen emellertid tala om lösningar och hopp, men hon stack inte under stol med att hon har en dyster syn på sin samtid:

”Världen har förändrats. Tyvärr tror jag inte att vi kan gå tillbaka till den tid det var”, sade hon.

Inte bara på grund av kriget i Ukraina, utan också för att EU är under hård press från både USA och Kina.

”Vi har inte genomfört reformer (...) för att stillatigande se på när andra kontinenter springer i väg med framtidens tillväxt och välstånd", sade hon och slog fast att därför stöttar Danmark nu statliga stöd för att stärka den europeiska industrin.

Mette Frederiksen talade också om inflationen och den strama ekonomin som många danskar upplever:

”Förpackningarna med leverpastej och ost har blivit mindre. Utan att priset har följt med nedåt. Och ett halvt kilo nötkött. Ja, nu väger det 400 gram”, sa hon och påminde om att den allmänna ”folkpensionen” i Danmark höjs med cirka 10 000 danska kronor i år.

Enligt Mette Frederiksen är Danmarks svar på den osäkra världen ”danska värderingar” och framför allt danskarnas gemensamma ”tillit”.

”De flesta av oss litar på varandra. På myndigheterna och medierna. Det finns fortfarande gatudörrar som står olåsta, och ett ord är ett ord”, sade hon och fortsatte: ”Det är nog ingen lögn, det man brukar säga om att när två danskar möts så dricker vi en öl. Och när tre danskar möts bildar vi en förening.”

Støre lovade ett lyft för ungdomarna

Norges socialdemokratiska statsminister Jonas Gahr Støre ägnade en stor del av sitt nyårstal åt att tala om barn och ungas situation. Han pekade på att många unga står utanför arbetsmarknaden och hoppar av utbildningssystemet, och att många barn tillbringar för mycket tid framför skärmen. Under 2024 har Norges regering infört en mobilfri skoldag. Støre nämnde också i sitt tal att regeringen under år 2025 kommer att höja åldersgränsen för användning av sociala medier.

”Jag tror att okritiskt skärmtittande skapar en kritisk inställning till oss själva. Därför vill jag i kväll säga klart och tydligt till dig som är ung i Norge i dag: Du behöver inte redigera ditt utseende eller låta appar styra och ta över din vardag. Du duger!" sade Støre i sitt tal till det norska folket, som sändes den 1 januari.

Den norske statsministern är pressad och i december har han tvingats försvara sig mot dåliga opinionsmätningar för Arbeiderpartiet samt ett ökat tryck på att avgå som partiledare inför stortingsvalet i september. Den frågan nämndes inte alls i nyårstalet.

Kritiken mot Støre handlar också om att Norges ekonomi fortfarande är utmanad. Förra året lovade han förbättringar, men regeringen har haft svårt att leverera. Även om inflationen har sjunkit och köpkraften ökat något under 2024 har Norge ännu inte upplevt de förväntade räntesänkningarna.

Trots detta upprepade Støre samma löfte i årets tal:

– Förra året steg lönerna för första gången på många år mer än priserna i Norge. Och i år räknar Norges Bank med räntesänkningar: Vi har nått en vändpunkt i ekonomin. Folk kommer att få bättre råd, lovade Støre.

Kristerssons släng mot S och Danmark

Allvarstider var ett nyckelord i statsministerns jultal, som hölls redan den 21 december. Ordet återkom flera gånger och präglade talet i sin helhet.

Moderatledaren Ulf Kristersson inledde med att tala om det ryska invasionskriget mot Ukraina och lovade att Sverige kommer att stå vid Ukrainas sida ”så länge det krävs”.

Allvarstiderna återkom i statsministerns passage om Natointrädet och även i en längre del där han nämnde regeringens initiativ i kampen mot gängkriminaliteten, i form av avlyssning, säkerhetszoner, kameraövervakning och så vidare.

Penseldragen när statsministern målade upp läget i kriminaliteten kunde eventuellt läsas som svar både till regeringens inhemska kritiker i Socialdemokraterna, med formuleringar som kan tolkas mot bakgrund av Socialdemokraterna lotteriskandaler via spanska call centers - och kanske även svar till de danska politiker som under året riktat hårda ord mot Sverige?

”I Sverige ser vi sedan många år en grov, organiserad brottslighet som saknar både moraliska och geografiska gränser. Svenska pensionärer luras av svenska gängkriminella från spanska solkusten. Danska gäng rekryterar svenska barn och ungdomar med statusprylar för att begå grova våldsbrott. Det här är stora prövningar för ett litet land i norra Europa.”

Statsministern lyfte även regeringens arbete med att ”få ordning på invandringen, som länge var högre än vad Sverige klarade av”, men det som stack ut i statsministerns jultal var framför allt att han ägnade en stor del åt att diskutera de svenska födelsetalen, som nu är de lägsta sedan Sverige började mäta 1749.

”Om många familjer skulle vilja få fler barn än de faktiskt har, så måste vi fråga oss vad vi i Sverige kan göra bättre. Är vi ett så tryggt och bra land för barn och barnfamiljer som vi vill vara? Är vi så jämställda som andra länder ibland tror? Kan vi göra mer för att fler ska få vardagen att gå ihop?”

Ämnet som sådant var en ny fråga, som höjde en del ögonbryn efteråt, men följdes inte av någon konkret aviserad politik, än så länge.

Statsministern avslutade sitt tal med att uppmana alla att hjälpas åt och ta hand om varandra i allvarstider, hålla ihop trots olikheter.  ”Vi har bara ett Sverige. Låt oss vårda det landet”.

Carl XVI Gustaf talade om de nordiska länderna

I årets jultal fokuserade H.M. Konungen på mycket av världens oro och nämnde bland annat Ukraina och Mellanöstern, men han manade samtidigt till lugn och eftertanke och att vi i gemenskap tillsammans måste skapa den trygghet, det framtidshopp och den fred vi vill ha.

Den uppmaningen – om trygghet i gemenskap - blev en tematik som repeterades genom talet. Kungen lyfte förstås att Sverige under det gångna året bröt sin alliansfrihet och blev medlem i Nato och nämnde då särskilt betydelsen av det nordiska samarbetet, som nu har stärkts i och med Sveriges och Finlands inträde i Nato:

”Medlemskapet ger Sverige nya möjligheter att fördjupa samarbetet med andra länder, inte minst i vårt närområde. Det blev tydligt när Drottningen och jag under våren välkomnade Finlands presidentpar och Danmarks kungapar till Sverige på deras första statsbesök. De nordiska länderna har alltid varit viktiga för oss, men banden har vuxit sig starkare nu när hela Norden ingår i Nato.”

Kungen gav även MSB (Myndigheten för samhällsskydd och krisberedskap) en hjälpande hand genom att uppmana alla att läsa nyutgåvan av beredskapsbroschyren ”Om krisen eller kriget kommer”, som i november skickades ut till alla hushåll i Sverige med råd om hur man kan upprätthålla den egna civila beredskapen. Återigen, en betoning av behovet av gemensam förberedelse och beredskap i tider av oro.

Men kungen tillät sig också att vara mer personlig och nämnde bland annat  sorgen efter sin syster Prinsessan Birgitta samt reflekterade kring att han under året besökt OS i Paris – en idrottshändelse som betyder mycket för kungafamiljen eftersom kungaparet möttes vid OS i München 1972.

Konung Harald med personligt tal

Den norske kungen Haralds tal var mer personligt. Han beskrev kungafamiljens 2024 som ”ett år då vi verkligen sattes på prov”.

”För många har nog 2024 varit ett genomsnittligt år. För vissa var det ett år där livet tog en positiv vändning. För andra igen – året då allt rasade samman. För oss i familjen har det här varit ett år där vi verkligen sattes på prov. Ett år då vi har blivit ännu mer medvetna om vad som verkligen betyder något i livet”, sa den norske kungen i sitt tal på nyårsaftonen.

Utan att faktiskt nämna kronprinsessan Mette-Marits son, Marius Borg Høiby, och de brott han anklagas för och delvis har erkänt, låg ämnet likväl tydligt mellan raderna.

I sitt tal betonade kung Harald att många människor har det svårt och att det är just i sådana prövningar som det är viktigt att söka hjälp i gemenskapen.

"För alla dessa individer, som står inför sina egna prövningar, är händer i den kedja vi bildar tillsammans. Där vi jobbar tillsammans i stort och smått. Där vi möter utmaningar tillsammans. Där vi försöker fatta bra beslut tillsammans, säger Harald.

Den norske kungen använde också en rad från Leonard Cohen i sitt tal: ”Det finns en spricka i allting. Det är där ljuset kommer in.”

Förutom att prata om de svåra tiderna i familjen fokuserade kung Harald också på att det år 2025 är 80 år sedan befrielsen efter andra världskriget. Han påpekade att Norge är ett motståndskraftigt folk och att beredskapen nu måste stärkas på alla nivåer.

”Det är vi är skyldiga dem som offrade sina liv för vår frihet, och vi är skyldiga framtidens norrmän.”

Kung Frederik talade för första gången

Den danske kungen Frederik höll sitt första nyårstal efter att han ersatt sin mor, drottning Margrethe, som regent i januari 2024.

Frederik valde symboliskt nog att lämna sin stol tom när tv-sändningen började, så att tittarna kunde se honom kliva in i rummet och inta sin nya position som den som håller nyårstalet.

Han talade om flera ämnen från den politiska agendan – bland annat klimatkampen, kriget i Ukraina och det stora antalet unga med psykisk ohälsa. Här hänvisade kungen till sin egen erfarenhet som far:

”Som föräldrar till fyra tonåringar har Mary och jag lärt oss att det är nyttigt att lyssna. Fråga utan att anta. Hålla om i stället för att agera omedelbart. Våra barn är olika. Det är unga människor också. Det finns ingen berättelse som omfattar alla. Det bästa sättet att förstå vilka unga människor är är att låta dem komma till tals. Gång på gång imponerar de med sin förståelse för sig själva och andra. De är modiga i mina ögon. För att de vågar visa sårbarhet och ser det som en styrka”, sa kung Frederik.

Han berömde också de många danskar som deltar i frivilligarbete, och precis som Danmarks statsminister Mette Frederiksen betonade han "tillit" som något danskarna har gemensamt och kan vara stolta över.