Ni som gnäller på Allmänna arvsfonden måste uppdatera er

”När jag får ny information ändrar jag mina slutsatser. Hur gör ni?” Citatet tillskrivs bland andra nationalekonomen John Maynard Keynes, ibland också komikern Groucho Marx.

Arvsfonden läggs inte ned

Vissa ledarskribenter och andra opinionsbildare tycks dock inte tillämpa rådet att tänka om när verkligheten förändras. Eller så är de helt enkelt inte informerade om de stora förändringar som Allmänna arvsfonden nu genomgår. Jag hjälper dem gärna på traven!

När Riksrevisionens rapport om Arvsfonden presenterades för två år sedan skakade den om på många sätt. Slutsatsen att hela verksamheten, det vill säga att finansiera utveckling och mötesplatser för civilsamhället, skulle läggas ned har såväl regering som riksdag sedan dess sagt nej till. Detta är värt att notera för dem som slentrianmässigt hänvisar till att ”Riksrevisionen har ju föreslagit…”, som om en rapport därifrån omedelbart omsätts i praktiken. Det blir alltså inte någon nedläggning av Allmänna arvsfonden.

Däremot har såväl vi i Arvsfondsdelegationen som det kansli som stöder oss i vårt arbete tagit tag i en rad andra förändringar, inte minst när det gäller kontrollen av att pengarna hamnar rätt. Därför är det lite sorgligt att läsa ledartexter och debattartiklar som utgår från att allt är som det var. Det är det inte.

Ökad samverkan med rättsväsendet

Den nya kontrollstrategin, som delegationen formellt fattar beslut om nästa vecka men som i praktiken utvecklats under lång tid och redan i stora stycken tillämpas, är en radikal förbättring av hur Arvsfonden arbetar. Det viktigaste beviset för det är att flera andra bidragsgivande myndigheter (exempelvis Socialstyrelsen och Länsstyrelserna), men också stora privata bidragsgivare, som Postkodlotteriet och Radiohjälpen, nu vänder sig till oss för goda exempel och erfarenhetsutbyte.

Nu stärker vi aktivt den sökandes kunskap och kapacitet för att sänka riskerna innan felaktigheter uppkommer

Vi har ett tydligt fokus på samverkan med andra bidragsgivare och rättsväsendet, inklusive Brottsförebyggande rådet och Ekobrottsmyndigheten. Ett viktigt inslag i utvecklingsarbetet har utgjorts av dialog med sakkunniga hos Skatteverket. Vi välkomnar också de lagändringar som gör det möjligt för myndigheter att dela information för att förhindra att kriminella får tillgång till bidrag från fonden. Tidigare regelverk har varit otillräckligt för att göra bakgrundskontroller.

Allt är förstås inte nytt, men det som delegationen inom kort fattar beslut om innebär en sammanhållen kontrollverksamhet med ramar, mål och riktning som spänner över hela handläggningsprocessen. Nu vet alla som har fått medel från Allmänna arvsfonden att vi följer projekten och lokalstöden hela vägen, inte endast vid beslutstillfället. Strategin kommer att hålla samman kontrollarbetet, såväl operativt som strategiskt och på både kort och lång sikt.

Seriösa granskningar välkomnas

En viktig vägledande princip är att arbetet ska ske riskbaserat, utifrån ”risk och väsentlighet”. Riskerna i arvsfondsprojekt ser olika ut: kontrollstrategin hjälper oss att göra medvetna val och inte hantera alla projekt på samma sätt. I detta ligger också en proportionalitetsprincip: vi kan och vill inte belasta civilsamhällets aktörer med för mycket byråkrati och administration.

De allra flesta vill göra rätt och det ska inte vara svårt. Nu stärker vi aktivt den sökandes kunskap och kapacitet för att sänka riskerna innan felaktigheter uppkommer. En tydlig åtgärd är kravet på deltagande från stödmottagande organisations högsta beslutande organ vid introduktionsmöten. Vi har sett att risken för fel ökar när styrelseledamöter inte har förstått sitt ansvar när föreningen får pengar från Allmänna arvsfonden.

Under 2025 fattade vi beslut om 1,3 miljarder till utvecklingsprojekt och lokalstöd. Till detta kommer alla pågående projekt från tidigare år. Mot den bakgrunden är det viktigt med en tydlig och transparent kontrollstrategi. Vi välkomnar en seriös granskning, samtidigt hoppas jag att diskussionen kan föras med respekt för komplexiteten i verksamheten, snarare än genom svepande omdömen.